Beskriv en velofarynxundersökning med videoröntgen och nasofiberskopi.
Videoröntgen
Används för att man ska kunna studera tungans, gommens och svalgväggens rörelser under pågående artikulation. Kontrastvätska injiceras i vävnaderna via näsan och denna vätska gör att strukturerna vilka ska studeras blir synliga på röntgenbilderna vid filmningen. Man filmar både framifrån, frontalt och från sidan, lateralt. Vid frontal projektion så kan sidoväggarnas aktiviteter studeras, dvs. hur de sluter till och vid lateral projektion kan man se läpparnas, tungans, velums och de bakre svalgväggarnas aktiviteter. Med hjälp av denna projektion kan man alltså se hur velums rörelser ser ut och om velum sluter till mot svalgväggen under talproduktion. Man kan också se hur eventuella hypertrofiska tonsiller påverkar tillslutningen av velum. Under tiden patienten filmas så går logopeden igenom ett special anpassat talmaterial med denne. Om patienten har en fistel så är det lämpligt att under denna undersökning se hur velum fungerar med och utan slutning av fisteln. Filmen analyseras sedan av radiologen, logoped och foniater.
Nasofiberskopi
Vid denna undersökning förs fiberskopet in i en av patientens näsgångar och man kan således studera velums och bakre svalgväggens aktivitet under tal uppifrån sett. Vid den här typen av undersökning kan man diagnostisera exempelvis ockult submucös spalt och kärlpulsationer, något som inte går att upptäcka vid videoröntgen. Även adenoiden eller rester av den syns vid nasofiberskopi och man kan på så sätt se om adenoiden hjälper till eller försvårar tillslutningen, vilket kan vara bra vid beslut om abrasio. Med nasofiberskopi kan man också kontrollera att lambån är lagom anpassad, dvs. att den inte är för bred eller för smal och att den sitter i lämplig höjd. Även vid nasofiberskopi så kan man gå igenom det anpassade talmaterialet med patienten. Vid nasofiberskopi närvarar foniater, radiolog och logoped. Filmen analyseras och kan med fördel gås igenom med patienten själv om detta är möjligt, och man kan även utföra terapi medan patienten är fiberskoperad, så kallad biofeedback.
Författare: Linda Norrby ©
författarens länk Krumelur