Ekologiskt lantbruk i Västernorrlands län

Projektarbete i kursen ”Högre kurs i ekologisk produktion”, SLU

Syftet med detta arbete var att göra en översiktlig omläggning av Västernorrlands jordbruk till ekologisk drift. Detta går att göra med olika utgångspunkt. I detta arbete utgicks det ifrån följande vision: ”Västernorrland ska vara självförsörjande på de livsmedel som går att producera i länet med rimliga insatser. Jordbruket ska vara uthålligt med minsta möjliga miljöpåverkan. Växtodlingen och djurhållningen ska följa de regler som KRAV, Demeter-förbundet eller EU-stödet ställer på ekologisk produktion. Djurhållningen ska anpassas till gårdens areal. Företagen ska använda miljöanpassade produktionsmedel i den direkta produktionen och i företagets örviga verksamhet.”

I Västernorrland finns det 3 342 stycken företag med mer än 2,0 hektar åker. Av dessa har 6 % mer än 50 hektar, 19 % en areal mellan 20-50 hektar och 21 % en areal mellan 10-20 hektar ( SCB, 1995). Totalt finns 56 834 hektar i länet. Av denna areal är 3 395 hektar ej utnyttjad (SCB, 1995).

Djurhållningen är den dominerande driftsinriktningen. Den dominerande djurhållningen är nötkreaturskötsel. Av tabell 1 framgår antalet djur inom respektive kategori. Generellt för landet anser man att 0,7 Ne/ha (nötkreatursenheter per hektar) är lämpligt, med tanke på ekologiskt lantbruk (Bovin, 1992). I länet finns nu 0,52 Ne/ha1).

Vall och grönfoderväxter är de dominerande grödorna i länet. Antalet hektar av olika grödor framgår av tabell 2.

I Västernorrlands län bedrivs ekologisk odling på 2 808 ha åker (KRAV, 1994). Detta är den areal som är kontrollerad av KRAV eller Demeter förbundet. Grödfördelningen framgår av tabell 3. I Västernorrland har ca 400 brukare sökt EU-stöd för ekologisk produktion 1995. Antal KRAV-godkända djur framgår av tabell 3.

—

Behovet av foderareal har räknats ut med hjälp av; foderförbrukning (vi ekologisk djurhållning), antal djur och normskörd (vid ekologisk odling) för länet (bilaga 1). I ett första steg antogs att antalet moderdjur som nu finns i länet ska hållas konstant. De djur som det räknats arealåtgång för är; mjölkkor, kvigor och tjurar från mjölkkor, dikor, slaktdjur från dikor, samt tackor och suggor.

Behovet av areal matpotatis räknades fram (bilaga 2). Här har antagits att den mängd potatis som konsumeras i länet även ska produceras här. Faktorer i beräkningen har därmed varit; normskörd av potatis vid ekologisk produktion samt potatisbehov av länets invånare.

”Självförsörjningsgraden” på mjölkprodukter för länets invånare räknades fram (bilaga 3). Det antogs att antalet mjölkkor var konstant jämfört med SCB:s uppgifter 1995. Det förutsattes att samtliga gårdar bedriver ekologisk mjölkproduktion. Övriga uppgifter i beräkningen var årsbehovet av olika mjölkprodukter, samt länets invånarantal.

Länets konsumtion och produktion av kött har räknats fram (bilaga 4). I ett första steg har det antagits att antalet moderdjur är konstant från SCB:s siffror 1995. Djuren är i beräkningen ekologiskt hållna. I nästa steg räknades det på ett högre antal dikor och suggor.

Mjölkåtgång för länets invånare vad beträffar; dryckesmjölk, fil, youghurt och ost är 81 469 205 liter mjölk/år. Vid framställning av dessa produkter blir överskottet av fett 1 856 951 liter. Årsbehovet av fett, som går åt för att fylla behovet av grädde och smör till länets invånare, är 3 539 877 liter. Mjölkåtgång för länets kalvar vid ekologisk drift beräknades till 3 857 000 liter mjölk/år. Om samtliga mjölkkor i länet var ekologiskt hållna skulle de producera 87 000 000 liter.

Produktionen av kött från länets djur är 4 939 424 vid ekologsk djurhållning. Årsbehovet av kött för länets invånare är 15 382 844 kg.

Det totala foder- och arealbehovet för nöt i Västernorrland framgår av tabell 6.

Den relativt låga djurtätheten i länet är bra ur ekologisk synvinkel, med tanke på de lägre skördarna i norra Sverige jämfört med längre söderut.

Mycket händer inom ekologisk produktion. Antalet KRAV-godkända mjölkkor är t ex fler, eftersom NNP i dagarna börjat köpa upp mer KRAV-godkänd mjölk. Vid en fortsättning på detta arbete vore det intressant att räkna på grönsaker. En annan faktor, bl a, som kan tas med är slam som näringsämne.

Behovet av fett till grädde och smör är större än den mängd fett som blir över vid framställning av dryckesmjölk, fil, youghurt och ost för länets behov. Om alla länets kor producerar ekologisk mjölk, så blir mjölk över sedan kalvmjölk, dryckesmjölk, ost, fil och youghurt producerats. Fettmängden i denna mjölk täcker ej underskottet av fett. För att länet ska bli självförsörjande på smör, grädde och bregott, krävs därmed ökat mjölkproduktion, eller högre fetthalt i mjölken.

Behovet av kött täcks ej av det som produceras i länet. Om antalet dikor och suggor ökar, så får vi högre grad av självförsörjning.

Enbart med naturgödsel blir det på sikt ett underskott av fosfor på åkermarken. En möjlighet vore att sprida avloppsslam, vilket innehåller fosfor och kväve (Tufvesson, 1996). Avloppsslam innehåller inte kalium. En annan möjlighet vore att använda urin från människa. Då skulle fosforbehovet tillgodoses. Eftersom kväve påverkas av många faktorer, har det ej tagits med i våra beräkningar.

• Bovin, Hans. 1992. Ekologiskt lantbruk i Timrå kommun. Institutet för ekologiskt lantbruk.
• Bovin, Hans. 1995.OImläggningsplanering och omläggningsstrategi. Institutet för ekologiskt lantbruk.
• Jordbruksstatistisk årsbok 1995. Sveriges officiella statistik, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Statistiska centralbyrån.
• KRAV-kontrollen 1994. 1995. Uppsala.
• Tufvesson Anna. 1996. Avloppsmöjligheterna för rötat avloppsslam på jordbruksmark inom Sundsvalls kommun - samt förslag till förbättringar av slamkvalitén. Examensarbete 1996:036 E. Sundsvall vatten & Tekniska högskolan i Luleå.
• Claesson, Sture. Steineck, Staffan. Växtnäring hushållning- miljö.

• Total foderåtgång och totalt arealbehov för respektive husdjurskategori i Västernorrland vid bibehållande av antal moderdjur, som fanns 8 juni 1995
• Total foderåtgång och totalt arealbehov för resp husdjurskategori i Västernorrland, fortsättning.
• Summa foder- och arealåtgång för nöt, får och svin i ett ekologiskt Västernorrland vid bibehållande av antal moderdjur som fanns 8 juni 1995
• Utökat antal djur
• Summa foder- och arealåtgång för nöt, får, svin. höns vid en ökning med 1400 suggor och 1415 dikor.
• Antal hektar med potatis idag
• Behov av mjölk i Västernorrland
• Slaktutbyte nöt, får, svin med bibehållande av antal moderdjur som fanns 8 Juni 1995
• Direktkonsumtion av livsmedel

(*Kriskost, Totalkonsumtion g/Pers. & dygn, 2900 Kcal 28% fett)

• Innehåll av växtnäringsämnen i fekalier och urin producerade av invånarna i Västernorrland under ett år
• Produktion av växtnäringsämnen i gödsel per år i Västernorrland med ekologiskt hållna djur, med bibehållande av moderdjur som fanns 8 juni 1995 och med 33 420 hönor och en utökning av antalet dikor med 1 415st och suggor med 1 400 st
• Växtföljd
• Bortförsel av växtnäringsämnen i skördeprodukter i Kg i Västernorrland under ett år vid beräknad ekologisk produktion

Skinn och ull från västernorrland