Elmarknaden efter stormen Gudrun

Vilka blev konsekvenserna?

Energihandel

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta stormen på ett sekel. Orkanbyar blåste över stora områden och orsakade oerhört stora materiella skador, särskilt på de stora skogsarealerna i området. Särskilt stora blev skadorna i de södra och västra delarna av Jönköpings län, hela Kronobergs län, de västra delarna av Blekinge län och de södra och västra delarna av Kalmar län. För eldistributionen fick stormen mycket stora konsekvenser i och med de mängder träd som blåste ner över elledningarna. Uppskattningsvis drabbades 730 000 elkunder av strömavbrott när det var som värst, men många av dessa fick strömmen tillbaka redan efter några timmar. Efter 20 dygn var det dock över 20 000 elabonnenter som fortfarande var strömlösa. Dessa förhållanden har inte accepterats av vare sig de drabbade abonnenterna eller Sveriges regering. Sydkraft är den leverantör som har flest drabbade kunder. Dessa har varit så missnöjda med Sydkrafts agerande under återuppbyggnaden att de startade föreningen Elupproret som dels arbetar för att de ska få ut skadestånd för sina olägenheter, dels för att uppmana Sydkrafts kunder att byta elleverantör. Regeringen har agerat genom att den 3 februari 2005 ge i uppdrag till Energimarknadsinspektionen vid Energimyndigheten att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäkrare elöverföring. Detta förslag lämnades in den 29 april 2005 och väntas enligt DN (2005-04-24) klubbas igenom i höst. Uppenbarligen gav det svårt ovädret i vintras stora konsekvenser för elleverantörerna och deras kunder och, i och med detta, även för Sveriges elmarknad.

Under stormen skadades 30 000 km elledning varav nästan 3000 km inte går att reparera utan måste byggas upp på nytt. Vissa delar av områdena har fått så allvarliga skador på nätet att återuppbyggnaden snarast har beskrivits som elektrifiering snarare än återuppbyggnad av ett befintligt nät. De stora regionnäten fick också stora skador, om än mindre omfattande än lokalnäten. Regionnäten blev naturligtvis prioriterade under återuppbyggnaden och var i de flesta fall reparerade inom ett dygn. Sydkraft behövde dock en hel vecka på sig för innan regionnäten var i funktion igen. Att regionnäten klarade sig bättre än lokalnäten kan delvis förklaras med att de går genom bredare kraftledningsgator och är därmed mer skyddade från fallande träd. För att snabbt återställa eldistributionen rullade vissa kraftföretag ut kraftkabel på marken. Denna provisoriska lösning fanns fortfarande kvar med 1000 km kabel i slutet av april. Det kommer förmodligen dröja till slutet av året innan man har ersatt kablarna med permanenta lösningar.

Man har kunnat konstatera att de kraftföretag av de c:a 100 som har verksamhet i det hårdast drabbade områdena som har en hög andel jordkabel i sina nät har haft en lägre andel drabbade kunder.

Hos de 16 största elleverantörerna drabbades 663 000 kunder av elavbrott. Då dessa 16 täcker ungefär 90 % av kunderna i det drabbade området kan man uppskatta att så många som 730 000 abonnenter var utan ström när det var som värst. Ungefär hälften av de drabbade kunderna fick tillbaka strömmen inom ett dygn men vissa fick vänta över en månad på att få strömmen tillbaka. Att det var Sydkrafts kunder som i störst omfattning fick vänta länge visas i följande tabell:

Den 25 april 2005 höll Lennart Göhl, Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet, ett föredrag om elmarknaden som en del av kursen Energihandel som detta arbete är en del av. Han påtalade att diskussioner om leveranssäkerhet och elkvalitet har blivit vanligare på senare år och att de blossat up särskilt i Sverige under våren 2005 på grund av de brister som uppmärksammades efter Gudruns framfart. Med leveranssäkerhet beskrivs antalet avbrott i elleveransen till kunderna och hur länge de varar. Elkvalitet är en beskrivning av hur nära en perfekt sinuskurva med frekvensen 50 Hertz spänningen på nätet ligger. Alla avvikelser som transienter, övertoner, fel frekvens med mera försämrar elkvalitén. I och med att vårt samhälle blir mer och mer elektrifierat och högteknologiskt blir det också mer känsligt för störningar i eltillförseln. Inom industrin finns numera också så känsligt maskineri att små kvalitetsförsämringar ger störningar i driften. Diskussionerna om leveranssäkerhet och elkvalitet ligger till grund för två mycket märkbara konsekvenser av stormen Gudrun: Föreningen Elupproret och Energimarknadsinspektionens förslag till förbättringar av dessa faktorer.

”Elupproret kanaliserar den vrede mot de osäkra elleveranserna som byggts upp p senare år och som kokade över när stormen Gudrun lade stora delar av Sydsveriges ledningsnät i spillror den 8 januari. ” Detta kunde man läsa i DN den 5 april 2005. Då hade föreningen Elupproret gått från ord till handling och börjat samla in namn till en grupptalan mot Sydkraft för att få ersättning för de extrakostnader och förlorade arbetsinkomster som orsakats av de långvariga strömavbrotten. Föreningen fick under våren flera tusen medlemmar, och på deras hemsida, www.elupproret.se, uppmanas man att byta elleverantör från Sydkraft då föreningen anser att de inte har hanterat situationen efter Gudrun på ett bra sätt. På fredagen den 27 maj meddelade Sydkraft (och Fortum) att de åtog sig att betala ersättning till alla som drabbades av elavbrott efter stormen. Vid detta besked ansåg föreningen att segern var vunnen och planerna på att väcka grupptalan mot Sydkraft lades ner.

Den 3 februari 2005 fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder för att säkerställa en driftsäkrare överföring. Detta uppdrag innefattade bland annat att redovisa hur stormen påverkade elförsörjningen och hur återuppbyggnaden av näten har fungerat, föreslå regler om ersättning till kunder som drabbas av långvariga avbrott och att ge förslag till skärpning av lagen som tvångsförvaltning av de nätföretag som inte kan säkerställa att eldistributionen sker med ett driftsäkert nät. Den 29 april lämnande Energimarknadsinspektionen in en rapport med namnet ”En leveranssäker elöverföring” och denna rapport beskrivs i korthet nedan.

Syftet med Energimarknadsinspektionens rapport är att lägga fram förslag som inom en kort period skapar en radikalt driftssäkrare elöverföring – i första hand minskar de långa elavbrotten. Avgränsningen har alltså gjorts så att elkvalitén inte tas upp i denna rapport annat än som en följd av förslag som i första hand rör leveranssäkerheten. Ett särskilt fokus ligger på de elkunder som drabbas av elavbrott ofta.

1.En miniminivå för elnätens kvalitet läggs fast. Inga elkunder ska behöva ha avbrott som är längre än 24 timmar. Kommande stormar, liknande Gudrun, utgör inga undantag däremot krig, terrorhandlingar och naturkatastrofer som jordbävningar, jordskred och isstormar. De nätföretag som inte redan idag uppfyller kraven på maximalt 24 timmars elavbrott ska göra det senast den 1 jan 2011. För lastnivåer över 2 MW bör dock kraven vara högre.

2.Nätbolagen ska ge schablonersättningar till såväl hushållskunder som näringsidkare med start från 12 timmars avbrott. Ersättningen blir lag. Den kommer att vara högre och ha färre undantag än de frivilliga ersättningar som vissa nätbolag har idag. Enligt förslaget kommer ersättningsnivåerna att se ut som i tabellen nedan:

Som exempel blir ersättningen för en lägenhetskund normalt 1600 kronor vid ett avbrott på ett dygn. För en villaägare med elvärme blir motsvarande summa 2000 kronor. För näringsidkare blir beloppen högre. Syftet med dessa avgifter är att få till stånd en snabb förbättring av näten då det blir mycket dyrt för nätföretagen vid varje längre avbrott. Dessa ersättningar ska inte minska elkundernas möjligheter att få ut skadestånd enligt ellagen.

3.Energimarknadsinspektionen ska ta större hänsyn till nätens kvalitet när nättarifferna granskas. Nätföretag med få avbrott ska även fortsättningsvis ha rätt att ta ut högre nätavgifter än de med många avbrott.

4.Nätföretagen ska ha risk- och sårbarhetsanalyser för sina nät. De ska kunna visa upp en organisation som är effektiv vid omfattande avbrott.

5.Nätföretagen ska klassificera sina kunder för att visa vilken kvalitet som den enskilda kundens elöverföring har.

6.Nätföretagen ska ha åtgärdsplaner för att bygga bort dåliga nät. Berörda kunder ska informeras om åtgärdsplanerna. Förbättringar i näten ska leda till att miniminivån på 24 timmar kan hållas.

7.Nätföretagen ska en gång per år skriftligen informera sina kunder om deras rättigheter till schablonersättning och skadestånd enligt ellagen.

8.För nätkunder som är samhällsviktiga vid svåra påfrestningar bör brister och åtgärder diskuteras och tas fram i samarbete mellan nätföretag och kunder.

9.Alla luftledningar som har en spänning över 25 kV ska bli brott- och trädsäkra. Dessa spänningsnivåer gäller för regionalnätet och stamnätet.

10.Energimarknadsinspektionen öppnar för att beakta om jordkabel finns när inspektionen beslutar om koncessioner. Vid koncessionsansökan kan högre spänningsnivåer godkännas om nätet kommer att bestå av jordkabel.

11.Nätföretagens möjligheter att använda reservkraft ökar. Utöver dagens mobila reservkraft föreslås även fast reservkraft bli tillåten.

12.Energimarknadsinspektionen övervakar att de nya kraven följs med ellagens möjligheter till förelägganden och viten.

13.Vid mycket långa avbrott kan möjligheten till särskild förvaltning (tvångsförvaltning) enligt nuvarande regler i ellagen användas.

14.Energimarknadsinspektionen föreslår att regeringen utreder om dagens specialregler för konsumenter i ellagen om kontrollansvar vid skadestånd vid elavbrott kan utsträckas till att också gälla näringsidkare.

De nya ersättningsnivåerna ska förmå nätföretagen att gräva ner sina luftledningar eller på annat sätt göra sina elledningar stormsäkra. Det blir så dyrt med längre elavbrott att det är ekonomiskt fördelaktigt att utföra dessa dyra åtgärder. Företagen har fram till den 1 januari 2011 på sig att utföra de åtgärder som de ser som nödvändiga för att klara de nya förslagen. Elbolagens branschorganisation, Svensk Energi räknar med att de flesta av nätföretagen i Sverige kan klara den ekonomiska påfrestningen men inte på de sex år man har på sig. Enligt Svensk Energi behöver de flesta av Sveriges nätföretag fram till år 2015 på sig för att klara kraven på att inga avbrott får vara längre än 24 timmar. Man menar också att dessa nya tuffa krav kommer att knäcka många av de mindre företagen då investeringarna måste ökas drastiskt. Detta kan tvinga många små elbolag i konkurs eller till tvångsförvaltning enligt ellagen, alternativt att de blir uppköpta av de stora bolagen på elmarknaden. Dessa är främst Vattenfall, Sydkraft och Fortum. Dessa bolag har de ekonomiska resurser som krävs för att klara investeringarna till 2011.

Olofströms kraft är ett litet kommunalt elbolag med en omsättning på 60 miljoner kronor årligen. Om en ny storm liknande Gudrun skulle slå till skulle bolaget, enligt de nya reglerna, behöva betala över 20 miljoner i avbrottsersättningar. Detta skulle vara ett direkt konkurshot enligt bolaget. De investeringar som krävs av Olofströms kraft är av storleksordningen 200 miljoner kronor. Om detta ska ske under en femårsperiod måste de normala investeringarna utökas med 150 miljoner kronor, årligen från 10 till 40 miljoner. För att klara påfrestningen vill bolaget låna pengar och betala amorteringarna genom att höja nätavgiften, men detta är inte tillåtet idag enligt statliga regler. Andra alternativ som finns för att undvika konkurs är att kommunen ordnar skattefinansiering i någon form eller att man säljer bolaget till något av de riktigt stora elbolagen, som har resurser att klara investeringarna.

Det verkar finnas en uppenbar risk att elmarknaden i Sverige koncentreras än mer till de tre stora energisfärerna om riksdagen väljer att godkänna Energimarknadsinspektionens förslag. Detta gör att konsumenternas valfrihet minskas, men å andra sidan får de en förbättrad leveranssäkerhet.

Än är det svårt att avgöra vilka konsekvenser stormen Gudrun kommer att ha från elmarknaden. Dels har det inte gått så lång tid sedan stormens härjningar i södra Sverige, dels är det ännu inte säkert att Energimarknadsinspektionens förslag, som är en mycket påtaglig konsekvens av Stormen, kommer att klubbas igenom. Om förslagen godkänns av riksdagen är det inte klart hur elmarknaden påverkas av det. Tänkbart är att elmarknaden koncentreras i och med att det blir svårt för små elbolag att klara de stora investeringar som krävs innan 2011. Dessa riskerar att gå i konkurs eller att bli uppköpta av stora elbolag. Eftersom Energimarknadsinspektionen kommer att ta större hänsyn till nätens kvalitet då nätavgifterna bestäms (i enlighet med förslag nummer 3) kan det hända att de kommer att öka markant i takt med att nätföretagen förbättrar sina transmissionsnät.

Det råder heller inget tvivel om att Sydkraft har drabbats av negativ publicitet i stormens efterdyningar. Jag har inte lyckats hitta några siffror på hur många som har bytt elleverantör på grund av sitt missnöje med Sydkraft men eftersom det är ett så stort företag har jag svårt att tro att det inte klarar ett stort bortfall av kunder. Om avhoppen är väldigt många kan man dock tänka sig att de andra stora energiföretagen, Vattenfall och Fortum, kan dra konkurrensfördelar av det inträffade. I så fall kan en viss förskjutning på marknaden uppstå.

Slutligen har Gudrun även rört om i diskussionerna kring leveranssäkerhet och elkvalitet i allmänhet men vad det kan tänkas leda till, förutom det som nämnts ovan, är det svårt att spekulera i.

Jag hoppas i alla fall att Gudrun har lett till en ökad respekt för elkunderna från de stora företagens håll, och att man kommer att förbättra näten så att lika stora konsekvenser på eldistributionen kan undvikas i framtiden. Samtidigt hoppas jag att nätförstärkningarna håller sig inom rimlighetens gränser och att de nya reglerna inte tvingar företagen till vansinniga investeringar. Kanske var det ändå bra med lite oreda inom elbranschen ett tag, så att företagen blir påminda om hur viktigt de är att de sköter sig.

DN 2005-04-05 ”Elupproret ställer krav på Sydkraft”

DN 2005-04-25 ”Hårdare krav gynnar elkunder”

Smålandsposten 2005-05-18 ”En seger för Elupproret”

Rapport från STEM: Stormen Gudrun – konsekvenser för nätbolag och samhälle, april 2005

Rapport från STEM: En leveranssäker elöverföring, april 2005

Föredrag: Lennart Göhl, Energimarknadsinspektionen, Ultuna 2005-04-25