Utvecklingspsykologi

                                                     Socialt beteends och anknytning
                                                     /                              \
                                                    /                                \
                                                   /                                  \
                         Att interagera vänligt och                                  	Ett starkt och varaktigt
                        positivt med andra		                    	        känslomässigt band till
                         (jfr: asocial)                                               en annan person

Första anknytningen är en startpunkt för relationer till andra.

Hur tidigt sker barns sociala utveckling?

Spädbarn söker tidigt socialt samspel. Tidiga tecken:

                                                      – Känner igen mamman efter 2 dagar
                                                      – Ler, söker uppmärksamhet tidigt
                                                      – Gråter om lämnad ensam (6 v.)                                          

Harlow´s apor -inte bara mat viktigt utan även närhet – Fungerade ej i grupp senare – Tog inte hand om avkomman

Socialt beteende nödvändigt för överlevnad hos hjälplösa spädbarn

De första 3 – 4 månaderna sker mycket av interaktionen mellan barnet och de närmsta vuxna ansikte mot ansikte (OBS! Kulturella skillnader, det viktigaste är att kommunikation finns) Denna interaktion är betydelsefull för utvecklingen av kommunikation mellan barnet och den/de vuxne/a

2 månader: tittar barn gärna på andra barn 3 – 4 månader: rör gärna vid andra barn 6 månader: ler mot andra barn och gör ljud (humöret tenderar att likna varandras hos små barn) 9 månader: ägnar mer uppmärksamhet åt andra barn än åt leksaker och mamma 1 år och uppåt: leker mer tillsammans med andra barn (turtagning – ca: 1:6)

Mueller och Lucas

Objektcentrering (leker lika mkt med leksaker som med varandra) Enkla interaktioner ( 6 – 12 ) Samordnade interaktioner ( 1:6)

Koppling: Trygg anknytning till (minst) en förälder ger:

                                                                                     Mer sociala barn 
                                                                                     Mer empatiska barn
                                                                                     Mer initiativ till lek med andra barn
                                                                                     Mindre risk att utveckla  
                                                                                     beteendestörningar
                                                                                     + kopplingar till kognitiv förmåga

Koppling: Goodness-of-fit, att barnets temperament passar med mammans personlighet ökar chanserna för en god anknytning (den vuxnes förmåga till flexibilitet?) Vissa barn kräver en högre grad av anpassningsförmåga och tålamod än andra barn Barnets temperament kan försvåra anknytningsbedömningen (hur barnet reagerar kan bero på temperament snarare än anknytning)

John Bolwby – Anknytningsteorier Mary Ainsworth – utvecklade dessa anknytningsteorier  Strange situation procedure

Anknytning är överlevnad! Bolwby: Svårt eller omöjligt att i vissa fall kompensera för tidiga deprivationer. Det är svårt att hämta igen de sociala bitarna. Deprivation: Har haft en ankytningsperson och har sedan förlorat denna. Kan utvecklas normalt efter förlusten. Privation: Har aldrig haft en anknytningsperson, vilket gör det svårt att anknyta längre fram.

Det går att till viss del kompensera för tydliga brister. Svårstuderat område. Barn internaliserar erfarenheter av tidiga relationer med vårdgivare så att de formar prototypen för senare relationer.

– är anknytningsobjektet den sorts person som man kan lita på när man behöver stöd och skydd? -bilden av andra

– är jag själv den sorts person som någon (speciellt anknytnings-objektet) sannolikt kommer att hjälpa eller stödja om det behövs? - bilden av mig själv

         Ainsworth - Anknytningsstilar

Strange situation procedure (ca.1970)  Modell för att kunna mäta anknytning Tittar på: Hur barnet regerade 1) med mamman 2) utan mamman 3) med en annan person

Ainsworth identifierade tre olika anknytningsstilar:

söker inte kontakt med mamman inte upprörd om mamman försvinner söker inte kontakt med andra · Avvaktande mot alla, inklusive mamman

söker kontakt med mamman upprörd då mamman försvinner (separationsprotest visar på anknytning) avvaktande mot främlingar · Idealet i västerländsk kultur

barnet osäkert tillsammans med mamman MKT upprörd då mamman försvinner – motsträvig då hon kommer tillbaka avvaktande mot främlingar

Typ A-barnens mammor: ointresserade av barnets signaler, avvisande och rigida eller överstimulerande och påträngande. Icke-lyhörda, mer självcentrerade.

Typ B-barnens mammor: känsliga för barnets signaler, varma och positiva, anpassade sig till barnets behov. Lyhörda, agerar igenkännande utifrån barnets signaler. Typ C-barnens mammor: missförstod sitt barns beteende, var inkonsekventa i sin responsstil 1986 – identifierade tillsammans med Salomon en fjärde anknytningsstil: == TYP D Disorganiserad/disorienterad anknytning ==

barnet saknar ett konsekvent och sammanhängande sätt att reagera

Typ D-barnens mammor: uppvisade både ett avståndstagande och skrämmande beteende

Bronfenbrenner -79: Laboratorieexperiment är för artificiella. Resultat i lab-miljö blir starkare än i barnens naturliga miljö. Resultaten kan därför bara anses gälla i den specifika test-miljön, och går inte att applicera på andra miljöer, så som barnets naturliga miljö. Seifer -96: Mammornas känslighet går inte att relatera till klassificeringen i Strange situation procedure. Kunde inte upprepa experimentet och få samma resultat. Tvärkututrella studier

De siffror som Ainsworth kom fram till i Boston gäller inte på alla andra platser. Skillnader och likheter med andra länder…

Inga undvikande spädbarn i Dogon of Mali I Israel återfinns en högre procent av ambivalent anknytningsstil (50%) Varför? – Kibbutz…

Är mammans känslighet nödvändig för säker anknytining? Vilka aspekter är universella?

USA: ja, säker anknytningsstil är det ideala Tyskland: tyska föräldrar uppmuntrar oberoende hos barnen. Beteendet ”undvikande” är idealiskt. Det tyder på självständighet. Säker anknytningsstil hos barn ses av tyska föräldrar som ett bortskämt barn. Israel: Israeliska spädbarn spenderar mycket tid med olika vuxna (Kibbutz) ca. 50% ambivalenta barn och ca. 30% säkert anknutna barn (säker anknytningsstil) Japan: Inga undvikande barn. Hög andel ambivalenta. Mamman lämnar sällan sitt barn, idealet är beroende. Familjelojalitet viktigt (Kollektivet självt) Det är svårt att mäta anknytning i andra kulturer än den egna. Det är möjligt i kulturell kontext där man känner till de kulturella koderna. Metoden är alltså svår/omöjlig att använda i olika kulturer. (Imposed etic – påtvingad, dålig forskning ex. jämföra msk i olika kulturer. Fungerar dock i vissa sammanhang, kan upptäcka universell/kulturell variabel)

Tvärkulturell validitet – mäter man verkligen anknytning? Vikten av kunskap om kulturen man studerar, för att inte misstolka de resultat man får. Meningen med separation kan variera i olika kulturer Subtila anknytningsbeteenden är svåra att observera hos barn i andra kulturer

Utförs i naturlig miljö – hemmiljö, över längre tid. Kort som sorteras och ger en profil. Profilen jämförs med en prototyp över hur ett säkert anknutet barn ska vara  ju högra korrelat desto säkrare anknytning. Större empirisk validitet än Strange sit. men ger liknande resultat

• Anknytning är livsviktigt
• Tidiga relationer är viktiga för social utveckling
• Anknytning är svårt att mäta, men man kan närma sig…
• Adaptiva/icke-adaptiva kvalitéer hos beteende (anknytning) fungerar det i sin sociala kontext så är det förmodligen bra.
• 7 – 9 månaders bebisar i alla kulturer visar upp någon sorts stress när de lämnas av den primära vårdgivaren.
• Anknytning kan betraktas som ett universellt fenomen

1. Föreläsningsanteckning Anknytning
2. Föreläsningsanteckning självbild
3. Människan i ett förändringsperspektiv, social och emotionell utveckling (hemtenta)

Författare: Linda Norrby ©

författarens länk Krumelur