Utvecklingspsykologi

Self-concept – ”Paraplybegrepp” – självbild/självkänsla

self image – kunskap uppfattning om sig själv. self esteem – självaktning, självkänsla, kvalitativ aspekt.

Våra relationer till andra människor, vi ser oss själva så som andra ser oss

god självkänsla hos barn förknippas med föräldrar som:

1. Har en generell acceptans för sina barn
2. Sätter tydliga gränser för sina barn
3. Även tillåter sina barn att kontrollera sina egna liv och beteenden (inom ”rimliga” gränser)åldersadekvat…

perceptionen viktig! syn, känsel etc.

1. upp till 3 mån: barn reagerar inte på en bild av sig själva/en bild av andra
2. 4 mån: barn försöker röra sin spegelbild
3. 10 mån: försöker nå leksak bakom dem om de ser den i spegelbild
4. 18 mån: försöker flytta prick från näsan
5. efter ytterligare ngr mån: säger ”jag” om spegelbild (eller ”mig”, barnets namn)

För att kunna forma en självbild så krävs självmedvetenhet. Att ha en uppfattning om sig själv kräver ett visst mått av kognitiv utveckling.

Gurucharri och Selman 1982:

1. spädbarn - självagens; ju mer omgivningen konsekvent besvarar barnet, desto lättare för barnet att utveckla självmedvetenhet.
2. tidig barndom - vad man visar är vad man känner; skilja på fysiskt beteende och känslor,tanken styr handlingen, att tänka om sig själv, det man ser är det som finns
3. mitten av barndomen - man kan dölja känslor; man kan dölja det man känner för andra, att gråta och vara ledsen är inte samma sak.
4. preadolecens - tänka om vad jag tänker; jag kan tänka om mig själv – metakongition. kan tänka om vad andra känner.
5. adolecens - omedvetna delar; inte ens jag själv vet allt om mig själv, det finns omedvetna delar av min personlighet. STABILITET NÅS!

   "Jag är vad jag känner, jag är vad jag gör"
   Utvecklas i stadier

• grund i Freud, fokus på sociala relationer och dess påverkan på ”Jag”-utvecklingen
• huvudtemat i livet: ”Vem är jag?”
• identitet är att förstå och acceptera sig själv och sin kultur
• identitet= vidare begrepp än självbild/självkoncept

direkta observationer av barn, tvärkulturella jämförelser, psykobiografi (beskrivning av en psykologisk utv.)

Eriksons stadier: Huvudsakliga konflikter med positivt och negativt utfall (bästa och värsta)

• 0 – 1,5; är mamman viktigt
• 1,5 – 3; båda föräldrarna viktiga, ”lilla familjen” - kretsen utvidgas gm dagis, skola och vänner.
• 12 – 20: uppnår identitet, har stabiliserat en självbild. + integrerad ”Jag”-bild – splittrad ”Jag”-bild

* Kultur/subkultur (religion) * Genusperspektiv * Social status (utbildningsnivå, ekonomi etc.)

Vad är kultur? På vilka sätt kan kultur påverka bilden av mig själv?

vad man tror att man klarar av i olika situationer  pekar på att man beter sig olika i olika situationer. Man har många olika självbilder som är situationsberoende.

”Kärnan” anläggs tidigt, nyanser av detta plockas fram i olika situationer. Komplex självbild, de olika delarna får olika stor betydelse beroende av situation.

Utvecklar vi olika personligheter (kollektiv identitet / individualistisk identitet) som är kulturbundna? Skulle vi utveckla andra personligheter om vi levde i en annan kultur?

-teori om social interaktion; innefattar självbild (self concept) och anknytning -kopplingar bl.a. Bowlby’s anknytningsteorier:

• behov av närhet/anknytning
• behov av separation/utforska omgivningen

-Bowlby’s model of attachment:

Barn internaliserar erfarenheter av tidiga relationer med ”vårdgivare” så att det formar prototypen för senare relationer

– är anknytningsobjektet den sorts person som man kan lita på när man behöver stöd och skydd? - bilden av andra

– är jag själv den sorts person som någon (speciellt anknytnings-objektet) sannolikt kommer att hjälpa eller stödja om det behövs? - bilden av mig själv

• anknytning - närhet
• separation - utforska omgivningen

Hur vi påverkas av våra tidiga relationer

• Internalisering – har jag tidigare blivit kränkt och anklagad så blir jag en lättkränkt person och jag förväntar mig kritik från andra
• Indentifikation – blir lik den andra i sitt agerande; har blivit kritiserad  blir en som lätt kritiserar andra
• Introjektion – man införlivar hur man har blivit behandlad av andra  man kommer att trycka ner sig själv om man har blivit nedtryckt i tidiga relationer. Behandlar sig själv så som man har blivit behandlad av andra

KOPPLING: självbild skapas och förändras i interaktioner med andra, tidiga relationer är viktigast för självbilden

Föräldrarnas roll: närhet och kärlek balans mellan att kontrollera och uppmuntra autonomi

”How significant others, starting with the parents, communicate to and about a person, lay the foundation of a self-concept” Kiesler 1996

• karaktäriseras av att man interagerar så att barnets grundläggande behov inte tillgodoses

• fientliga
• inte bryr sig om/glömmer bort
• kritiserar

- dålig balans i kontroll/autonomi (axeln); dvs. antingen lägger sig i, bestämmer och kontrollerar för mycket eller lämnar barnet att klara sig själv

• bilden vi har av oss själva kommer att styra oss i våra relationer till andra så att vi bekräftar vår självbild.
• Sullivan: vi väljer relationer som bekräftar vår självbild (vi får ångest när den inte bekräftas)
• även en negativ självbild upprätthålls, svårt att bryta bilden av sig själv
• för att undvika/minimera interpersonell ångest (principen om komplementaritet; vi har en förmåga att agera komplementärt. Principer om hur vår interpersonella kommunikation fungerar)
• om bilden av en själv hotas tenderar man att agera akomplementärt  för att sätta gräns

(korrelerar väl med interpersonell teori) från information-processande teorin

- inre kognitivt porträtt av självet används för att organisera information om oss själva

• (negativ) självbild styr vårt sätt att agera med andra, vi tenderar att agera så att vi bekräftar vår självbild (Kiesler)Kvalitén i de tidiga relationerna är kritisk för självbild och senare relationer.

• Människor är ovilliga att ändra sin självbild och söker information från omgivningen från omgivningen som bekräftar självbilden – detta kan vara en av mekanismerna som gör självbilden stabil (Swann 1987)

• En negativ självbild korrelerar med mer interpersonella problem (problem att relatera med andra, interagera – samarbeta)

• Självbilden kan därför ses som en viktig komponent i en människas sätt att interagera med andra.

Författare: Linda Norrby ©

författarens länk Krumelur

1. Föreläsningsanteckning Anknytning
2. Föreläsningsanteckning Anknytning II
3. Människan i ett förändringsperspektiv, social och emotionell utveckling (hemtenta)