Förklara hur ljudinformation bearbetas/förmedlas från de ljudvågor som når ytterörat fram till och med de nervsignaler som når auditiva cortex.
Lufttrycksvariationer fångas upp av ytterörats öronmussla och leds genom yttre hörselgången fram till trumhinnan. Lufttrycket sätter trumhinnan i svängning och de små lufttrycksvariationerna förstärks här till ljudvågor. Svängningsenergin förflyttar sig från trumhinnan till hörselbenen där den fortplantar sig. Hörselbenen förstärker ljudvågorna så att dessa i sin tur kan fortplanta sig i vätskan som finns i innerörat. Att förstärkning sker beror på att ytan hos stigbygelns platta är mindre än trumhinnans yta, detta gör att hörselbenen tillsammans med trumhinna och stigbygelns platta bildar ett hävstångssystem.
I mellanörat finns en förbindelse till svalget, örontrumpeten, som har till uppgift att tryckutjämna mellan mellanörat och luften runtomkring. Runda och ovala fönstret förbinder mellanörat med snäckan. Runda fönstret täcks av en elastisk hinna och ovala fönstret fäster i stigbygelns platta. Hörselbenens rörelser försätter, via stigbygels platta, vätskan i snäckan i rörelse. Det bildas en vibration som överförs till basilarmembranen, en struktur som ligger i mitten av snäckan och delar den i två plan. I basilarmembranen finns en stor mängd sinnesceller vilka reagerar mot de svängningar som träffar membranen.
Basilarmembranens bredd ökar ju högre upp i snäckan man kommer. De högre frekvenserna i vibrationen verkar på membranens smalare del i snäckans bas, och de lägre frekvenserna verkar på den bredare delen i snäckans spets. Vid diskantfrekvenser så svänger alltså den nedre delen av snäckan och vid basfrekvenser i den svänger det i den övre delen av snäckan. Kombinationen av varierande bredd och tjocklek på snäckan förstärker följaktligen effekten av små frekvensskillnader på basilarmembranet. Snäckan kan till följd av detta koda mycket små frekvensförändringar. På basilarmembranen finns cortisorgan där hörselsinnescellerna trycks mot en hinna, tectorialmembranet. Under detta membran ligger cilier, små hårceller. Det finns både yttre och inre hårceller. Yttre hårceller är motoriska och producerar förändring i basilarmembranet genom att relaxera eller kontrahera det. Denna spänning styrs på högre nivå, i hörselområden i hjärnstammen. De inre hårcellerna är sensoriska och är de som sänder vidare nervsignalen. Cilierna är olika långa och då bunten av cilier, av olika längd, rör sig i riktning mot den längsta cilien uppkommer spänningsförändringar vilka gör att receptorn släpper iväg transmittorsubstanser och en mekanisk öppning av jonkanalerna sker.
Impulsen övergår från hårcellen till en med den kopplad nervcell. Det finns ca.30 000 sådana nervceller som tillsammans utgör själva hörselnerven. Hörselnerven överför informationen som elektrokemiska impulser till hjärnan. Hörselnervens axon utgör en del av kranialnerv VIII och den går in i hjärnstammen i höjd med förlängda märgen där impulsen går via nucleus cochlearis, vilken är indelad i en ventral och den dorsal del. I hjärnstammen korsar impulsen över till motsatt sida. Informationen går sedan tillbaka så att den information vi får från ena örat når båda hemisfärerna och gör att vi upplever ljudet som ett och samma ljud. Impulsen går vidare genom ett flertal relä-kärnor i hjärnstammen och leds därefter vidare via inferior colliculus i mellanhjärnan till thalamus där banorna korsar tillbaka. Efter omkopplingen i thalamus sänds hörselsignalen ut i capsula interna. Därifrån går signalen ut i två förbindelser, den ventrala banan leder informationen direkt till A1 (primära hörselcortex) och den dorsala banan till andra närliggande områden på cortex som tolkar ljud utifrån olika responsegenskaper. Liksom för syn, så finns det vad- och varbanor för hörsel. Dessa banor hjälper oss att med hjälp av hörselintrycket guida våra rörelser samt att identifiera vad det är vi hör. Vad-banan går längs temporalloben, via Wernicke’s area, och hjälper oss att identifiera ett auditivt stimuli och var-banan går pareietalt och hjälper till med auditiv kontroll av rörelser.
Författare: Linda Norrby ©
Författarens länk Krumelur
