Kosmos – En kort historik

Med viss tvekan kryssade jag för boken Kosmos En kort historik i listan över tillgängliga böcker för denna uppgift. Boken hade stått och samlat damm i bokhyllan ett par år nu, och detta skulle ge mig en ursäkt att äntligen läsa igenom den från pärm till pärm. Med viss bävan öppnade jag boken, och tänkte att ”vad har jag gett mig in på?” Men inte alltför snart var jag fast i en fascinerande historia. Innan jag ger mig in på själva boken tänkte jag försöka skissa en bild av författaren, Stephen Hawking, hans liv och uppväxt, vad som influerat honom och hur boken emottagits av både bejublare och belackare. Och hur boken i slutändan har gjort intryck på omvärlden, intryck som både skapat kritik och berömmelse

Stephen Hawking föddes den 8 januari 1942 i Oxford, 300 år efter Galileo Galileis död och innehar Lucasprofessuren i Cambridge, en professur som Newton en gång haft. Familjen var av allt att döma rätt excentrisk där pappan var specialist på tropiska sjukdomar och mamman, även hon med en akademisk examen, arbetade som sekreterare vid en institution för medicinsk forskning. Tydligen var Hawking ingen stjärna under studietiden. Bland annat står det att läsa i biografin att ”[…] när han var tolv slog en av hans vänner vad om en påse godis att Stephen aldrig skulle bli något.” Men 1959, vid 17 års ålder, sökte han i alla fall in till universitet i Oxford där han började läsa fysik, för att senare läsa vidare i Cambridge 1962.

Vid 21 års ålder diagnostiserades Stephen Hawking med ALS, en nervsjukdom som gör att kroppen förtvinar men intellektet förblir helt intakt. Man sa honom att han bara hade två år kvar att leva med en diagnosen - någonting han har lyckats motbevisa gång på gång. Men diagnosen gjorde honom djupt deprimerad, och han ifrågasatte varför han skulle engagera sig i någonting alls. Och efter ett tag blev inställningen den motsatta: ”det är lika bra att sätta igång och forska för att snart kan det vara ute med mig”.

Efter att Hawking väl bestämt sig för att ge studierna en chans så har resten gått av bara farten. Idag är Hawking professor i Cambridge, och en av världens mest välkända och välrenommerade forskare inom den teoretiska fysikens område. Specialområdet är hur man kan förklara Universum; och förhoppningsvis hitta en, enhetlig, teori för att beskriva hur universum har uppkommit, om det existerade någonting tidigare och i så fall vad. Under åren efter han börjat studera vid Cambridge ”har han kanske gjort mer än någon annan för att flytta fram gränserna för vår förståelse av universum.” Han har ett dussintal hedersdoktorsgrader, är vid två tillfällen belönad av drottningen av Storbritannien, är medlem i Royal Society och även medlem i US National Academy of Sciences. Utöver det här har han fått mängder av medaljer och priser för sitt arbete världen över. Han är en flitig föreläsare och reser världen runt och håller dessa.

Oändligt mycket verkar ha hänt under tiden från när Stephen Hawking föddes 1942 till idag. Jag tycker att det är svårt att rent konkret peka på exakt vad som har influerat honom att göra det han gör, och skriva om det han gjort – förutom nyfikenhet, fascination och ett brinnande intresse för att förstå och förklara universum. Men en tydlig idéhistoriska strömning är idén om att en enhetlig teori ska kunna förklara ALLT i universum. Det är ju ingen ny idé att arbeta fram en förklarande modell, oberoende på område egentligen. Redan Platon försökte utarbeta en enhetlig teori för att få svar på de stora frågorna. Newton har försökt inom sitt område, Einstein inom sitt.

På 1960-talet när Hawking började studera vid Cambridge var det förändringar på gång överallt. Jurij Gagarin gjorde sitt varv runt jorden, Berlinmuren byggs, 1962 kom Kubakrisen med domedagshotet som en realitet, Kalla kriget accelererar. Men det var även en tid av optimism inom många områden – ett ypperligt exempel på detta är ju den teknikoptimism som var rådande. Övertygelsen om tekniken i mänsklighetens tjänst blir över huvudtaget starkare på 1900-talet än någonsin tidigare, men (både 50- och) 60-talet är en stark förkunnare av teknikoptimismen. Men själva optimismen präglade säkert även Hawking i sina studier inom ett område som borde ha legat helt i linje med denna framtids- och vetenskapsoptimism.

Början av 1970-talet präglas av efterdyningarna av 68-rörelserna när en ny vänstervåg svepte över Europa, kollektivboenden poppar upp som svampar ur jorden, och gröna vågen blir allt mer populärt. Detta decennium präglas av de alternativa samhället: alternativ till boende, odlande, kultur osv. Och nu växer sig miljörörelsen sig allt starkare. Så i slutet av 1980-talet kommer så Stephen Hawking´s bok ut.

Poängen med boken är att försöka förklara vårt universum, vad som finns för bakgrund till de teorier som råder angående universums uppkomst, och att försöka förklara hur tankegångarna gick då boken skrevs.

Boken inleds med; Vår bild av universum (kapitel 1), och ger en bra bakgrund till hur vi har sett på universum tidigare genom historien. Ämnen som berörs genom boken är ex. Tid och Rum, Ett expanderande universum, Svarta Hål, Universums ursprung och öde osv. Detta är exempel på kapitelrubrikerna i boken. I slutet av boken ger han Einstein, Galilei och Newton egna kapitel, där han berättar lite kort vilka dessa giganter inom naturvetenskapen är.

Hela boken är rikt illustrerad och bidrar till att den känns överkomlig att läsa, och Hawking har en sällsam förmåga att förklara på ett sätt som gör de mest komplicerade saker, åtminstone skenbart, begripliga. Bland annat så förklarar han, vid ett resonemang kring den allmänna relativitetsteorin, att himlakroppar alltid följer räta linjer ”i det fyrdimensionella rummet, men dessa verkar för oss i vårt tredimensionella rum att gå i krokiga banor.” Och han fortsätter vidare: ”(Det är ungefär som att titta på markskuggan från ett plan som flyger över kuperad terräng. Trots att planet flyger rätlinjigt i det tredimensionella rummet, följer skuggan en krokig bana på den tvådimensionella marken.)” Och detta, att ge lite tydligare exempel och liknelser, att boken som sagt är rikt illustrerad underlättar onekligen läsandet.

Han pratar om Doppler-effekten och illustrerar, med tydliga exempel, hur det kommer sig att ljud uppfattas olika beroende på frekvensen. Han säger att ”lyssna på en bil som kommer på landsvägen: när bilen närmar sig, låter motorljudet ljusare […]. När den har passerat och är på väg bort, låter ljudet mörkare.” Jag skulle kunna ge många fler exempel på hans sätt att försöka förmedla de inte helt lätta teorierna om universums existens.

1988 kom Kosmos En kort historik ut för första gången. Och den blev genast en supersuccé. Två veckor efter publicerandet kom boken in på bästsäljarlisten i Sunday Times. Enligt förordet låg den på denna bästsäljarlista i 237 veckor, ”längre än någon annan bok (tydligen räknas inte Bibeln eller Shakespeare).” Boken inleds med ett förord av författaren själv där han försöker förklara succén med boken och Hawking själv menar på att den visar på vårt intresse för de stora frågorna. Alla dessa frågor som i vårt sekulariserade samhälle inte längre religionen har monopol på att besvara: Var vi kommer ifrån? Varför ser universum ut som det gör?

Redan på insidan av omslaget till min upplaga av boken står det att ”när den först publicerades 1988 låg idéerna som diskuterades i den på den yttersta gränsen av vad man då visste om universum”. Och raderna innan konstateras det att boken ”blivit en milstolpe bland vetenskapliga verk”. Och på baksidan av boken kan man kritikers uttalanden om boken där superlativen avlöser varandra: ”Ett utmärkt försök att berätta för en icke fackman vad vår generations vetenskapsmän tror om universums natur… Boken är ett kraftprov (och) en triumf för författaren” säger The Scotsman. Hawking´s hela person är mytomspunnen. Och efter bokens popularitet har det blivit en enormt genomslagskraft för han som myt, legend osv. Det är kanske inte så konstigt att det poängteras att han föddes på årsdagen av Galileos död, och sitter på samma professur som Newton en gång gjorde – det bidrar till mytbildandet. Och enligt biografin jag läst om Hawking så började han tidigt odla myten av ett besvärligt geni, och redan då började folk prata om Hawking som Einsteins efterföljare. Detta epitet har, i och för sig, idag mer och mer börjat följa Edward Witten, framgångsrik inom strängteoriforskningens område.

Men kritiken på Hawking har inte varit nådig, både när det gäller hans arbete men även över att ha gjort en populärvetenskaplig bok om ett komplicerat ämne. Vissa kritiker har hävdat att detta populärvetenskapliga sätt förtar trovärdigheten hos fysiker och andra vetenskapsmän. Han har även anklagats för att ha varit alltför givmild gentemot media med intervjuer och alltför kommersiell överhuvudtaget.

Den katolska kyrkan har naturligtvis emotsatt sig Hawking´s arbeten om universums uppkomst – bland annat den s.k. Big Bang-teorin – som kan förutsätta att inte Gud ligger bakom all skapelse. Lite småkul, ironisk eller hur man vill, är att Hawking vid en Vatikan-konferens lade fram sitt kanske mest kontroversiella förslag: Att rum och tid är både ändligt och utan gräns. Vilken plats har då Gud?

Sedan har naturligtvis även teorierna i sig varit utsatta för kritik, men jag är alldeles för dåligt insatt i ämnet för att kunna redogöra för detta finlir på hög teoretisk, ofta matematisk nivå. Dessutom skulle jag behöva många fler sidor att skriva på.

Det som jag personligen finner så fängslande med boken är känslan av att jag faktiskt förstår! För vad har Stephen Hawking gjort? Han har på ett populärvetenskapligt sätt försökt förklara ett komplicerade ämne. Ett ämne som ter sig onekligen fascinerande. Jag kan mycket väl förstå att fysiken och vetenskapen i stort fick det enorma uppsving som den fick efter bokens publicerande. Stephen Hawking själv fick väldigt mycket uppmärksamhet i och med bokens popularitet. Och helt plötsligt visste hela världen vem han var. Han var mannen i ropet. Det gjordes dokumentärer om honom, dokumentärer om universum. Det har släppts alltfler populärvetenskapliga böcker och det görs TV-program för att förklara det till synes oförklarliga för oss ”vanliga dödliga”.

Jag känner att det är väl intet för intet vi har program i Sveriges Television som heter Vetenskapens Värld, Vetenskapsmagasinet, Mera Vetenskap osv. Kanske inte som en direkt följd av Hawking´s bok, men som en del av det uppsving som populärvetenskapen fick under 1990-talet och än som består än idag.

Författare: Anja Säker ©

författarens länk Klura