Logopediska behandlingsmetoder

Barns språkutveckling

• Inom språket: fonologi – grammatik – semantik – pragmatik
• Utom språket; svårt med det språkliga processandet – tid och kvalitet i signalen
• Övrig motivation: stress, krav, förväntningar, självförtroende

• Varför? Eftersom att förstå och göra sig förstådd är viktigt för att må bra och för att kunna lära mer.
• När? Så tidigt som möjligt.
• Var? Hemmet, förskolan, fritids.
• För vem? Till barnet direkt eller genom stöd till föräldrar och lärare i förskola/skola.
• Hur? Olika modeller och interventionsförslag:
  • fokus på brister
  • fokus på möjligheter
  • fokus på kompensation

• Vad är det inte? → dämpar oro, leder till konstruktivt beteende. Frikänsla, bockar av.
• Vems är problemet? → barnets, föräldrarnas eller förskolepersonalens?
• Vilka är konsekvenserna? → primära och sekundära sekvenser
• Tillförlitlighet i tester → Falskt positiva, falskt negativa? Ett positivt utfall på ett prov i sjukvården betyder att man har det som testet prövar för. Falskt positiva är de som testar positivt men som egentligen inte borde göra det – har alltså inte det man testar för.

Obs! Föräldraoro är en remissanledning eftersom föräldrarnas oro kan hindra och dämpa barnet.

• Eftersom hela den kognitiva processen stimuleras och drar nytta av språkutvecklingen.
• Viktigaste åren för språkutveckligen är mellan 1:6 och 4:6 år och då är det lättare och naturligare att hjälpa.
• Fungerande kommunikation är viktig både för emotionell och social utveckling.
• Minska och dämpa föräldraoro – positivt för barnet
• Minska risken för att problemen befästs
• Minska risken för sekundära problem
• Bra att ha en tidig referens som jämförelse
• Bra att ha som grund för åtgärdsplanering.

Det är viktigt att se till hela barnets utveckling, somatiskt, motoriskt, kognitivt, emotionellt och socialt. Samarbeta med Barnhälsovården. Inte oroa föräldrar, var konstruktiv utifrån det du iakttar och kan beskriva och gör inte heller motsatsen, utan våga ta upp vad du observerar.

• Bemötande
• Förståelse och inlevelse
• Ögonkontakt
• Terapeutisk el pedagogisk anpassning: BT
• Underlätta för barnet
• Avlasta kommunikativ frustrering

• Miljö och omgivning
• Lägre ljudvolym
• Lugna hörnor
• Lägre barnantal i barngruppen
• Högre personaltäthet
• Bättre utbildning till föräldrar och personal
• Mindre TV – mer tid tillsammans

• Indirekt: i dagligt bemötande tillsammans med de som umgås mest med barnet.
• Direkt: kontakt med professionella som gör sin bedömning och föreslår lämpliga metoder utifrån mål och delmål

• Olika förutsättningar för både föräldrar och barn: genetiskt och miljömässigt
• Olika strategier för språktillägnande: delarna eller helheten
• Personliga intressen och preferenser varierar

• Mer eller mindre egen språktalang
• Insikt och medvetenhet om hur man ”läser av” sitt barn, tolkar både ord och beteende
• Språklig insikt, kunskap och medvetenhet om hur man kan anpassa sitt språk/tal till barnets förutsättningar (PUZ och terapeutisk anpassning)
• Mer eller mindre fantasi, kreativitet och lekfullhet

Tänk på att fokusera på vad barnet KAN och inte vad det inte kan. Man behöver inte ha berört svårigheterna varje gång, man behöver inte göra övningar riktade på det specifika problemet vid varje besökstillfälle. Det kan räcka med andra övningar som ger språklig stimulans mer allmänt, eftersom barnet kan uppleva ett behov av att behöva systematisera kunskapen. Sikta inte på slutmålet utan sätt upp nåbara delmål (PUZ) och ge återkoppling i nära anslutning till delmålen. Stimulera barnets förmåga att själv bedöma om det kändes bra.

• Utsätt barnet för valsituationer med likvärdiga alternativ, baserade på barnets ordförråd.
• Acceptera även icke-verbala uttryckssätt; peka – teckna – härma – visa. Lär föräldern att ”läsa” sitt barns uttryckssätt.
• Bekräfta barnet med både ögonkontakt och ord
• Lämna utrymme till barnet, invänta men be inte barnet att säga något, det får ofta motsatt effekt

Ha ögonkontakt, visa barnet hur man påkallar uppmärksamhet, tydligt bekräfta barnet både verbalt och icke- verbalt, tydligt signalera turtagning, genom att ha synkroni mellan verbal och icke-verbal kontakt, skapa begreppsutveckling med alla sinnen, förknippa nyfikenhet med språklig glädje, undvika krav på prestation och krav på att säga rätt och hålla kvar en aktivitet (inte byta så ofta)

• Tidig utveckling av kommunikation och joller
• Barnhälsovårdens kontroller av kommunikation och språk
• Logopediska behandlingsmetoder
• Intervention
• Metafon
• Ordinlärning

Författarens länk: Författaren har valt att inte ha någon länk