Innehållsförteckning
När bör man göra en bedömning av barnets ät- och sväljförmåga? Vilka signaler ska man uppmärksamma?
Det finns ett antal varningstecken som bör uppmärksammas vad det gäller barnets ät- och sväljförmåga. Några exempel på sådana tecken är till exempel:
- Att måltiderna tar lång tid. En måltid bör ta maximalt 45 minuter. Gärna inte länge än 30- 40 minuter, oavsett barnets ålder. Om barnet måste sitta längre och försöka äta så finns risk för utmattning och energiförlust, vilket gör att barnet inte får i sig tillräckligt med energi och detta blir lätt till en ond cirkel. Det konstant minskade kaloriintaget leder till ännu större trötthet hos barnet. Det finns också en risk för att ätupplevelsen blir till något negativt hos barnet.
- En annan varningssignal är om barnet har svårt att koordinera andning och sväljning. Andningen går alltid före sväljningen. Barn som har neuromuskulära och oralmotoriska problem kan också ha problem med nedsatt andningsfunktion, deras andningsmönster kan vara snabba och orytmiska och detta ökar risken för aspiration.
- Problem med sensoriken kan också leda till ät- och sväljsvårigheter. En indikation på nedsatt sensorik kan vara dregling. Om barnet har nedsatt känsel i munhåla och svalg så kan det vid övergången från barnmat till mer fast föda bli problem för barnet att äta, då det kan finnas en sensorisk intolerans mot den nya födans struktur.
- Om barnet har svårt att koordinera munmotoriken så kan detta leda till problem med ätande. Barnet kan ha svårt att koordinera rörelserna i läppar, kinder, käke och tunga och kan då få problem med att forma tuggan och transportera den bakåt mot svalget.
- Hosta och kräkningar i samband med måltid och också de varningstecken som bör uppmärksammas. Även detta kan indikera problem med såväl muskelfunktion som andning hos barnet.
Relaterade sidor
Författare: Linda Norrby ©
författarens länk Krumelur