Neurolingvistik Föreläsning

Neurolingvistisk teori → om hur hjärnan är organiserad och hur den arbetar Psykolingvistisk teori → om hur språk processas i perception och produktion Lingvistisk teori → om hur språket är uppbyggt och hur det används

Neurolingvistik → studerar de hjärnstrukturer vilka styr förmågan att förstå och producera språk samt hur neurologiska skador påverkar dessa strukturer. Målet: beskriva språkets funktionella och neurala arkitektur mha studier av normala och skadade funktioner

Om skadan inte stämmer överens med ”skademallen” så måste teorin revideras.

Utgångspunkt: den normala hjärnans funktioner

Antar att språket existerar som ett regelsystem i hjärnan, reellt – på cell- och nervnivå.

(Språkfakultet)

Språket är en genetisk, artspecifik förmåga. Modulär syn; mentala systemet (sammankopplade system) består av olika moduler som har specialiserat sig på olika uppgifter. Specifika strukturer i hjärnan för enbart språk. Celler och nervbanor biologiskt bestämda för språkliga funktioner.

Språket är en del av människans kognition, baserat på allmänna inlärningsmekanismer. Celler och nervbanor för kognitiva funktioner. Sakta utvecklar msk bättre och bättre kommunikation pga att den sociala omgivningen kräver det.

Kritik! Utvecklingsstörda barn kan utveckla språk trots övriga kognitiva begränsningar.

– hjärnan har olika funktionsområden, cortex högsta nivån, ett antal medfödda förmågor, språket lokaliserat i frontallober.

– skador i VH ledde till språkförlust. Patientdata från 40 patienter.

– elev till Gall. Stödjer teorin – skador i frontalloberna ger talförlust.

– försökte se samband mellan hjärnans storlek – funktioner. Lokalisation av språkliga funktioner till hjärnvindlingar. Språkliga symtom vid skada i VH – språket lateraliserat till vänster. Stor skada i 3:e frontallobsvindlingen – speciellt kopplad till talet. Ingen syntax, brister i grammatik, problem med orbmobiliseringen. Förståelsen intakt.

– teori grundad på Broca’s fynd – funktioner lokaliserade till hjärnvindlingar. Pat med nedsatt språkförståelse – skada i bakre delen av temporallobsvindlingen. (även konduktionsafasi vid skada i förbindelsen) Flytande tal, kommer i kaskader. Grammatiskt korrekt men utan betydels. Nonsensord. Svårt att följa språkliga instruktioner. Impressiva svårigheter.

Språkförmåga enligt dessa teorier är: lokaliteter i hjärnan och kopplingarna mellan dessa

– teori om möjliga afasityper. Brocas: involverad i språkproduktion, artikulatoriska representationer Wernickes: innehåller minnesrepresentationer för ordens auditiva form, fungerar som språkmottagare och förbindelse mellan områdena Begreppscentrum med ospecificerad lokalisation Afasitypen beror på var i dessa områden skadan finns. Separerade produktion och perception, dessa funktioner kan skadas på olika sätt.

– Kopplingarna viktiga! Dynamisk lokalisation av funktion. Relationen mellan en skada på ett område och de funktioner som blir skadade. Kopplingarna mellan områdena måste fungera. Hjärnan är ett funktionellt sammanhängande system där olika mekanismer kan bidra till samma uppgift. Blockindelning av hjärnan. Tre funktionella enheter, varje aktivitet involverar samarbete mellan blocken.

– associationism. Byggde vidare på Lichtheims modell. Högre funktioner involverar förbindelser mellan olika kortikala centra – afasi uppstår när förbindelserna mellan dessa centran skadas.

– Geschwinds teori och Chomskys lingvistiska teori. Hämtar metoder från experimentell psykologi. Boston naming test för att analysera afatiker.

Studierna inom forskningen handlar om:

talat och skrivet språk

• fonemuppfattning
• ordigenkänning
• satsförståelse

talat språk

• planering av yttranden
• lexikala val
• syntaktiska val
• fonologiska val

Psykolingvistiska teorier och percep. och prod. är baserade på hur den normala hjärnan fungerar. För att kunna analysera och förstå avvikande processer så måste vi anta och känna till normalt processande och sätta det avvikande beteendet i relation till det normala. Lingvistiken bidrar med kunskap om normala språkliga processer. Neurolingvistik koncentrerar sig på skador i percep. och prod. och har som utgångspunkt normala processer (def utifrån psykolingvistiska teorier)

97 % har språket i VH (språkförmågans tyngdpunkt) återstående 3%:

• barn med tidiga skador i VH utvecklar språk i HH
• ”spegelbildsmänniskor” alla organ omvänt
• grupp vi ej kan förklara…vänsterhänta…ev. väldigt tidiga skador, ev. hänger ihop med hänthet

Viktigaste evidensen → Afasi – konstaterad som vänstersidig skada – skada av språk.

Tsp-afasi; kan gestikulera men ej språkliga tecken.

Afatisk arrest, split-brain pat, wada-test  testar var pat har språket

Kontraleterala kopplingar. FP känner igen ord snabbare när de visas till höger om synfältet – kopplar t VH FP känner igen ansikten och geometriska former snabbare när det visas till vänster om synfältet – kopplar t HH Förklaring: Patientens språk har inte sett objektet och patienten kan då inte benämna föremålet…

Om två signaler konkurrerar tar den kontralaterala koppligen över och den ipsilaterala pressas ner. FP rapporterar det som går till VH. Dikotisk lyssning.

KRITIK! för lite kartlagt gällande hörselnerven.

KANA-system - stavelseskrift

KANJI-system - symbolskrift

Afatiker förlorar ofta KANA-systemet (som bygger på ljud) medan KANJI kan fungera.

Kritik! Bygger på patientdata, försöken gjorda på skadade personer. MEN! men kan utifrån dessa bilda en hypotes om assymetri hos icke-skadade personer.

• Vid tidiga skador kan HH ta över språket

• Båda hemisfärerna har språkpotential, i normal utv tar VH över

• Skador hos barn → kortvarig (dagar-veckor) afasi

• Normal språkutv. kan BARA ske i VH.

• Högerspråk avviker → ffa syntaktiskt

• VH och HH ej likvärdiga språkförmågor

• språkstrukturer

• implicit linguistic competence

• språkfunktioner

• situationsanpassat språk

• kontextanpassat språk

• ansiktsuttryck

• kroppsspråk

• emotionell prosodi

• humor, ironi, sarkasmer

HH skador har hos pat drabbat den pragmatiska kompetensen medan det lingvistiska kompetensen ff har varit intakt.

M Paradis: Afasi = skada i den implicita kompetensen, påverkan på högerspråk men då gällande pragmatik.

Två-/flerspråkighet: båda språken behöver inte skadas vid afasi.

Språkförståelse handlar om att omvandla en akustisk signal eller grafemkombinationer till språkliga betydelser

känsligt system

• hörselförmåga: från akustisk signal till nervsignaler
• diskrimineringsförmåga: skilja mellan språkliga signaler och andra auditiva signaler
• tidsupplösningsförmåga: snabbt uppfatta och identifiera en räcka mkt kortvariga ljudsegment.

• Ljud = störningar i ett elastiskt medium. Vi kan inte uppfatta alla störningar.
• Ljudvåg = störning som utbreder med en viss hastighet. Lufttrycket ändras och vi uppfattar detta som tonhöjder och ljudstyrka.
• Språkljud = kontinuerliga rörelser i luftmassan. Hjärnans uppgift är att segmentera denna kontinuerliga signal i delar;
  • hitta ord
  • känna igen ord
  • hitta strukturen i satserna

Hörselsystemet/hjärnan har en beredskap på språkljud/ord.

perception av språkliga ljud är en fysikalisk egenskap som har en neurologisk bas i hörseln och hjärnan. Psykologisk upplevelsefaktor → hjärnans neurologi möter allt det fysikaliska som fonetiker kan mäta MEN hörselintrycken är även en psykologisk upplevelse, en tolkning av hörselintryck. Saknar man synintryck så är hörselintrycken svårare att tolka.

• avvikelse från det atmosfäriska trycket i tid
• storleken på lufttryckvariationen

processkapacitet hos hjärnan – språk tycks få dominera, man måste koncenterar sig för att bli av med språket.

en subjektiv tolkning av ljudvågen!

ljudupplevelsen ej enskilda toner m olika styrka och frekvens utan

ljudupplevelsen = språkligt material (hörselsystemet förberett på språk)

avkoda lingvistiska enheter (fonem)

tolka dessa enheter

experiment: mätbara skillnader i ljud – ingen upplevd skillnad hos FP och vice versa

→ BOTTOM-UP ex. tolkning av stavelse helt passivt, litar på signalen

→ TOP-DOWN förväntning av ett stimuli + ett stimuli, ex. ord/morfem (större enheter än stavelse) aktiv lyssnare även synintryck bidrar ex. läpprörelser

Eller en kombination av båda källorna?

• dålig akustik
• bakgrundsbuller
• sändarstörningar (ex. talaren hostar, är förkyld etc.)
• människans system behöver en viss dos top-down för att övervinna alla dessa störningar. Med hjälp av top-down kan vi fylla på då det finns brister i signalen (förväntansstyrt)

Ett språks talljud är ett abstrakt fenomen, det finns inga prototypiska fonem (templates) utan olika variationer och den psykologiska upplevelsen av ljuden. Brist på enhetlighet hos fonemen, enorm variation Variationer i rummet – individ (talapparatens utseende, stilar, dialekter) Talljuden är inte avgränsade i tid och rum utan de flyter ihop.

Fonem varierar beroende på omgivande kontext

• koartikulation
• assimilering
• parallell transmission – måste höra lite av vokalen för att kunna höra konsonanten i början av en CV-stavelse. Övergången till vokalen ger cues för identifiering av konsonanten.

Experiment som visar på synintryckets betydelse för tolkning av ljud.

• mun: ga
• ljud: ba →upplevelse: da

den akustiska signalen tillsammans med våra kunskaper om vårt språks ljudsystem. Ett språks fonem är psykologiska företeelser vilka definieras inom varje språk genom sina relationer till andra fonem i det språket.

- Hur löser systemet den enorma variationen och hur gör systemet när någor går fel?

systemet rekonstruerar artikulatoriska rörelser och identifierar inkommande ljud mha dessa rörelser. Arbetar på ljudnivå känner igen ljud på basis av art.rörelser. Kopplingen som lagras: mellan talapparatens rörelse och perceptionssystemet, abstrakta rörelser av ex. läppar som även små barn kan uppfatta. Kopplingar ut- vecklas innan man själv kan producera. Spegelneuroner.

systemet jämför ljudsignaler med ord i det mentala lexikonet. Parserns arbetar direkt mot lexikon. Systemet letar efter lämpliga kandidater i lexikon.

från sensitivt system → modersmål → fonologisk medvetenhet

Modersmålets fonem och regler för fonemkombinationer präglas in tidigt.

Först: Spädbarn kan diskriminera mellan olika ljud, vare sig de finns i det egna språket eller inte

Senare: Omgivningens språk och fonemsystem tar över, ej längre bara ljud – lyssnar på språk. Barnet lär sig BORTSE från en viss variation och letar nu efter betydelse; ej ljud ord eller fonem. Fonologisk medvetenhet måste ofta tränas fram. (Läsningens betydelse; för att kunna lära oss läsa måste vi vara fonologiskt medvetna eller genom att lära oss läsa så blir vi fonologiskt medvetna)

Avkodning av ljudvåg, prelexikal avkodning (innan ljuden blir lexikala enheter)

- använder människans system enskilda fonem i igenkänningsprocessen?

• syntetiska CV-stavelser – ofta klusiler
• identifikationstest – tar fram grundstavelser, vad hör du? ex. pa, ta, ga, ka
• diskriminationstest - samma eller olika? ex. pa, pa, pa, ba

Vokaler identifieras mer säkert än konsonanter, pga längre duration och större akustisk energi. För att kunna identifiera en klusil i en CV behöver FP höra en del av övergången till vokalen (the transition segment)

→ Inget akustiskt segment kan isoleras som en klusil – information om CV överförs parallellt till lyssnaren – PARALLELL TRANSMISSION, konsonanten bär info om efterföljande vokal.

Vi känner igen fonem som kategorier, inget prototypiskt fonem allofoner. Fysikaliskt helt olika stimuli identifieras som samma fonem. VOT en relevant akustisk ledtråd i människans perceptionssystem.

Ett flexibelt system. Kategorier är inte fasta utan varierar beroende på konext. Kategorierna är språkavhängiga, tvåspåkiga FP har ett system som ligger i mitten av enspråkigas kategorier. Det perceptuella systemet anpassar sig till olika hastigheter och talare automatiskt.

Mindre variation då det finns flera ljud med likartade akustiska ledtrådar. När det inte finns nära konkurrenter så tillåts större variation.

Ex.

• Engelska – 14 vokaler → trångt system
• Spanska, arabiska – många vokaler → mer plats i systemet

systemet måste identifiera ordgränser, trots att talljuden flyter ihop och inga hörbara ordgränser finns.

Markerar ord onset och offset

ex. slump

• sl- onset
• -mp offset

Olika språk kan använda olika strategier i språkavkodningen, stavelserna kan vara viktiga i vissa språk och mindre viktiga i andra. Ex. franskan har en regelbunden stavelsestruktur – fransktalande bättre på att identifiera stavelser än engelsktalande.

engelskans rytm kommer från trycket. Tryckstarka stavelser är ofta initiala stavelser, trycksvaga stavelser är icke-inititala eller funktionsord. Varierande stavelsetrukturer och tryckförhållanden.

ex. kinesiska

System för identifiering är spårkavhängiga. Olika språk använder olika metoder. Stavelser, stress units eller toner.

om man en gång har lagrat in oprecisa fonem så blir det senare svårt med ljudigenkänning > ordigenkänning >problem med läsförståelse.

• På någon nivå måste ljuden kännas igen så att de kan identifieras som delar av ord.
• Lyssnaren är inte medveten om fonemigenkänningen, denna process automatiseras hos infödda talare.
• Ju större enheter desto mer medvetenhet hos lyssnaren, känner igen ord fortare än stavelser.

ord > stavelse, stavelse > fonem

vid störda signaler, TOP-DOWN effekt… FP skriver olika beroende på kontext, FP är påverkad av det sista ordet i satsen. FP har inte hört något utan konstruerar i efterhand utifrån kontext.

Kontexteffekten är oftast en senare, postperceptuell, effekt.

Barn med oprecisa fonemidentiteter hjälps inte av kontexteffekten.

Första antagandet: Ljudmassan innefattar ord

några representationer (ljud, ljudkomb, stavelser)kontaktar det mentala lexikonet. Vid tillräcklig sensorisk input börjar den växande representationen att matcha ett antal lexikala enheter.

1. den initiala signalen aktiverar alla ord vars initiala fonem matchar signalen
2. det uppstår konkurrens mellan aktiverade ord, när signalen fortsätter så försvinner sakta aktiveringen av de ord som inte längre matchar den fortsatta signalen
3. aktiveringen variera pga. olika tröskelnivåer hos ord + pga. hur mkt aktivering de fick innan de föll bort

→ I en normal kontinuerlig språkperception är vissa frekventa ord mer eller mindre aktiverade hela tiden.

antagande: ord finns representerade i ett inre lexikon där ordens

• fonologiska
• ortografiska
• syntaktiska
• semantiska
• identiteter finns lagrade

antagande: att lexikonsystemet även omfattar kunskaper om ords formella egenskaper, dvs. hur ord kan / inte kan se ut – ortografi och fonologi. ex. *spörre kan accepteras som ett svenskt ord eftersom det är acceptabelt enligt svenskans syntaktiska system, medan ord som nkime och khomsy går bort direkt.

lexikoningång: kratta

• semantisk koppling: vad gör man med en kratta
• böjningsformer: -an, - or etc.
• ortografisk representation: k r a t t a
• aktivering av verbets form: -r, -ade, -at
• aktivering av andra ord m semantisk eller fonologisk koppling:
• löv / ratta

vs.

ex. adagio – har med musik att göra… limbus

1)längd principen finns där, men andra faktorer spelar också in. ex. pojke vs. myndighet och epos vs. naturligtvis RT för lika långa ord varierar pga:

2)ordens frekvens slår till stor del ut längd-faktorn, om orden är lika frekventa så spelar ordens längd ev. in. Frekvens är en kraftfull faktor! Högfrekventa / lågfrekventa ord. Hur pass mycket basaktivering och hur långt till tröskelnivå – spelar roll för frekvens. Vissa frekventa ord i prinicp aktiverade hela tiden, ex. funktionsord

3)ordens betydelse ord aktiverar andra ord – PRIMING. Inte bara avledningar utan även ord med semantisk relation. Vi antar att orden lagras in i semantiska grupper och att orden lagras i nätverk med kopplingar till ”semantiska släktingar”

ex.

• nurse - doctor
• jelly - doctor

4)tvetydighet hononymer , aktiveras alla betydelser som ordet har? homofoner – låter lika olika betydelser honografer – ser lika ut låter olika

5)konkreta vs. abstrakta ord konkreta ord lättare att visualisera, skillnader förekommer i minnesexperiment.

6) innehållsord vs. funktionsord hjärnan tycks göra skillnad i ordigenkänning gällande innehållsord och funktionsord. Tittar inte lika länge på funktionsord som på innehållsord. Olika mönster för dessa ordkategorier. Afatiker som tappar funktionsord har ofta innehållsorden intakta - Brocas AOA Age of aquistition, vid vilken ålder vi förvärvat orden verkar vara en effekt vid ordigenkänning – de tidigast förvärvade orden mest resistenta. (Kan också förklaras med frekvenseffekt MEN dementa som går tillbaka till barnord? kan ha använt BT på senare tid till ex. barnbarn och då är det frekvenseffekt…)

6 stycken punkter:

• längd
• frekvens
• betydelse
• tvetydighet
• konkreta/abstrakta
• innehålls-/funktionsord → l f b t k a i f

När uppstår kontexteffekten? Uppstår de under ordigenkänning eller är de postlexikala? Kan ses i ögonrörelsemätningar.

(Mardsen – Wilson) kontext bidrar till identifieringen på lexikal nivå efter att initial stimulus har analyserats BOTTOM-UP. Man måste få lite stimuli från ordet innan kontext effekten kan spela in. Efter denna initiala stimuli kan kontexten bidra till snabbare identifiering.

kontext kan bara påverka hur resultat av lexikal analys bedöms, men kontexten kan inte påverka själva identifieringseffekten.

Tvetydiga ord med olika betydelser ex. BUG (spy/ant) Båda betydelserna aktiveras trots att föregående kontext borde prima den ena betydelsen. Den lexikala processorn är modulär – tar hänsyn till vad som finns i lexikon. Men processorn verkar vara automatisk och opererar utan medveten kontroll av kontext. Kontexten opererade senare och då inaktiverades den irrelevanta betydelsen snabbt. Kontexten opererar postlexikalt! och har alltså en mkt begränsad betydelse för själva identifieringsprocessen.

information om ordets

• fonologi (ortografi)
• mofologi
• semantik → vad är lexikonets primitiver?
  • Ord eller Morfem
  • eller Kombinationer?

ett system där varje ordform har sin egen ingång. Öppnar olika ställen i lexikonet. (oekonomiskt system vs. säkert system – ingen analys krävs) ex.

• hund
• hunden
• hundens
• hundar → separata ingångar

lexikonet innehåller morfem, ordstammar, och regler för hur man kombinerar morfem, och det är dessa enheter som analyseras. Affix igenkänns och analyseras – betydelsen blir summan av morfem som processorn har lyckats identifiera. I identifieringen dekomponeras ordet i dess morfem (parsing) så att utgångspunkten för analysen är ordets rot- eller stammorfem. ex. hunt-er – corner lika långa och lika frekventa men hunter tar längre att identifiera pga. att ordet måste dekomponeras. MEN dus-ty – fancy tar lika lång tid, enl denna teori borde dusty ta längre tid…

flexibel modell

accessproceduren kan utnyttja både full listning och morfologisk dekomposition. Processen startar med full listing men finns inte ordet/ordformen inlagrad så används morfologisk dekomposition. Ordens/ordformernas frekvens är betydande. Mycket vanliga morfologiskt komplexa ord kan ha egen ingång, ex. fötter, nyheter, föräldrar.

✔ I alla modeller finns det länkar mellan ord som delar på samma rot;

olycklig ← olycka ← lycka → lycklig

Eftersom språk skiljer sig gällande mofologiska strukturer så kan olika språk använda olika strategier gällande morfologiska strukturer. (morfologiskt komplexa språk – dekompostiton, morfologiskt enkla språk – full listing)

snabb process, allt flyter ihop, inga regelbundna pauser. Andningen anpassas automatiskt till talet.

Antagande: systemet är inställt på igenkänning

Ordbetydelsen är inte samma sak om betydelsen av summan av de enskilda orden i satsen. Betydelsemässigt blir summan olika beroende på hur vi organiserar orden

• katten sov i en korg
• en katt sov i korgen
• i korgen sov en katt → given – new

ordigenkänningen är kontextavhänging.

• 47% av orden identifieras då kontexten saknas – i konversation
• 55% av orden identifieras då kontexten saknas – i uppläst text

för att förstå en sats måste lyssnaren parsa (analysera) satsens struktur

• tilldela ord en sytaktiskt kategori
• forma konstituenter
• analysera relationer mellan konstituenter

Vad vi antar att parsern gör: Väntar för att känna till vilka möjligheter som finns. När parsern beräknat alla dessa möjligheter och analyserat satsen så ”stänger” parsern frasen. ex. ”NP fras med O”

Parsern måste kunna hålla enheter i arbetsminnet tills hela analysen är färdig.

• ordföljden (SVO)
• subjekt som agent
• det finita verbets placering
• O eller PP följer verbet – transitiva (följs av O) och intransitiva verb (följs av PP-fras eller satsadverbial)

slutintegrering. Allt packeteras ihop. Enheter måste hållas i arbetsminnet tills hela analysen är färdig. Vid flera satser så hålls dessa i minnet och integreras sedan. Läsningstider längre när ordet är placerat sist i satsen än på någon annan plats i satsen, eftersom nu slutintegrering och analys av satsen sker.

parsern måste bilda struktur, hur?

Parsern använder strukturella ledtrådar i analysen ex. ”hon tappade tallriken och gaffeln landade i värdinnas knä” (parsas ihop)

Lästiderna för satser desamma, fördröjning sker efteråt då fel upptäcks…

• kontext
• ordets betydelser
• frekvenser → kan inte parsern använda allt detta för att undvika fel?

Är förståelsen en interaktiv process, bildas en analys eller kan flera parallella analyser hållas i minnet?

analyseras syntaxen och semantiken i satser i TVÅ steg (seriellt) utan påverkan från varandra? modulära modeller

eller

är satsförståelsen en interaktiv process (i ETT steg) som utnyttjar båda nivåerna parallellt? interaktiva modeller

låta parsern möta problemet…

följer en stig – tror att den leder rätt – upptäcker fel – går tillbaka

”[Since Jay always jogs a mile] seems like a short distance to him” → felanalys pga. strukturella ledtrådar, parsern har inte förvarat några parallella lösningar.

Varför väntar inte parsern? Varför uppstår felanalyser?

(modulära modeller)

fixed-choice, förutbestämd parsing, ej viljestyrd – automatiserad

1. den initiala analysen använder bara grammatisk information
2. i nästa steg genomgår analysen en semantisk analys

(a fixed-choice two-stage model)

1. minimal attachment, attachar så minimalt som möjligt. Går det att attacha kniven till gaffeln så gör parsern det
2. late closure, stänger inte frasen utan bakar ihop så mycket som går.

Parsern bildar enkla syntaktiska strukturer, ofta leder de rätt – garden path-satser är lågfrevkenta. (steg 1) ex. NP VP – analys av de primära relationerna (verb och dess argument)

Dessa syntaktiska strukturer kontrolleras av en tematisk processor, kontrollerar att det stämmer överens semantiskt. (steg 2) Parsern hamnar fel eftersom man bakar ihop fel och stänger systemet för tidigt.

(interaktiva modeller)

• Olika variabler, arbetar i ett steg.
• Påverkar semantiken parserns initiala arbete?

”Hon tappade [tallriken och värdinnan] rusade fram med en trasa” - parsas inte ihop, använder semantisk info

1. systemet konstruerar flera syntaktiska analyser (om sådana är möjliga) och använder sedan icke-strukturell information – kontexten – för att välja lämplig analys. → the referential theory
2. processorn använder olika källor (syntax, semantik, diskurs, frekvens) – constraints. Den analys som får mest stöd från källorna – contraints- blir maximalt aktiverad, systemet kommer att välja det contraint som får mest aktivering. Det finita verbet och dess argument är styrande i denna modell.
   • GIVA – 3 argument (någon ger något till någon)
   • BO – 2 argument (någon bor någonstans)
   • FALLA – 1 argument (något/någon faller) →the constrained-based models (variable-choice one-stage model)
3. parsern gör inte alla möjliga analyser utan föredrar vissa, analyser baseras ofta på erfarenheter och frekvens. Hur ofta vi möte olika typer av analyser blir avgörande för hur vi analyserar. Alla analyser är inte lika möjliga – frekvens…

→ the tuning hypothesis

1. systemet konstruerar bara en analys omedelbart på basis av strukturell och/eller icke-strukturell information (lexikal information).
2. Den analys som blir färdig först när all tillänglig information tagits med blir ”vinnaren”. Visar det sig att analysen blev fel så omanalyseras satsen.

Vid felkonstruerad analys uppstår garden path-saster. Kritik! modellen accepterar för mycket, kan förklara alla lösningar…

data från patienter med hjärnskador, neurologisk data → Processandet av syntax och semantik är separata – detta stödjer modeller med separat modulärt synsätt.

• Patient med semantiska skador men välfungerande syntax (Breedin & Saffran)
• ERP temporala olikheter i semantiskt och syntaktiskt processande
• Hjärnavbildning har visat separata lokaliteter
• Agrammatism (Broca’s) grammatiska ord saknas ofta, sämre förståelse av syntax – laborerar med semantikens hjälp, syntaxen skadad med semantiken intakt. Broca-afatiker gör SVO-analys av satsen trots att det inte stöds av kontexten. (Pojken sparkade flickan – Pojken sparkades av flickan)

Kan handla om skadad syntax men det kan även handla om minneskapacitet. Parsern använder arbetsminnet och detta kan vara nedsatt vid hjärnskador.

elicitation – samlingsnamn för olika procedurer som ska få personer att avge språkliga responser eller reagera naturligt på språkliga stimuli.

• utrustning
• testuppgifter (material)
• procedur
• resultat (analys av resultat)
• statistik

FP – participants / subjects – friska FP vs. patientdata

Hypotes/frågeställning ska testas utifrån metod.

Utgångspunkt: ju svårare process desto mer tid tar den W. Wundt

metoder som försöker komma åt processen medan den pågår

• snabbt och enkelt att göra,
• ord vs. nonsensord
• pseudoord (ex. spörre)
• priming kan byggas in i detta
• FP ska avgöra om det är ett ord eller ett nonsenord så fort som möjligt.
• Svarar ja med den dominanta handen

FP ska säga ordet så fort som möjligt. RT = rösten aktiverar en mikrofon som är kopplad till en dator som registrerar tiden från stimulus onset till mikrofonsignalen.

FP får ”targets” i förväg som de ombeds söka efter i stimuli

• Targets: ett ord, en kategori, ett fonem: [Π] / grafem: /stj/

FP lyssnar på uppläst text/ läser text / läser en räcka ord och signalerar upptäckt av target genom knapptryckning. Datorn mäter tiden från stimulus onset till svaret.

FP matar själv fram text genom att trycka på en tangent. Datorn mäter (läs-)tiden mellan tangettryckningarna. Obs! Ingen möjlighet att kontrollera regressioner (tillbakabklick)

DPI – stationära system. FP sitter fast för att undvika huvudrörelser. Pupillens rörelser över en text filmas och en dator visar texten och registrerar ögonrörelserna. Möjliggör mkt noggranna mätningar som kan analyseras på olika sätt, fixeringarnas duration och saccadlängder. Fixeringarna avslöjar hur mkt tid vi behöver för ordigenkänning. Metoden mäter alltså förståelseprocesser genom ordigenkänning.

• nackdelar! dyr utrustning och tidskrävande, både gällande användandet och tolkningen av resultaten.

starkt samband mellan mängden blod som strömmar genom ett område och detta områdes neurala aktivitet.

• PET – problem: invasivt, dyrt, dålig temporal upplösning.
• fMRI – utnyttjar hemoglobinet i blodet, magnetiska fält.
  • fördel: inte invasivt
  • problem: ligga still, tidskrävande och bullrigt, dålig temporal upplösning.

mätning av elektrisk aktivitet i hjärnan. Nervcellernas aktivitet fångas upp och förstärks av elektrodplattor på huvudet. Data visar avvikelser från baslinjen och kan relateras till targets. Bra temporal upplösning, men sämre spatial – säger ingenting om lokaliteter.

optimalt: fMRI och EEG tillsammans

Olika typer av minnestest av ex. typen ”Var ordet med?”

• ordlistor
• memory span (minneskapacitetstest)
• olika typer av bedömningsuppgifter:
  • cloze test (meningar som slutar mitt i, fylla i)
  • gating (visar första bokstaven, sedan andra osv.)
  • grammatikalitet (grammatiskt eller inte?)
  • anomalier (se om FP upptäcker felaktigheter)

Primingens betydelse i testuppgifterna, → utnyttja eller undvika ← sådant som möjligen skulle kunna prima

cross-modal priming.

ord aktiverar andra ord

ex.

• nurse - doctor
• jelly - doctor

primade för syntaktiska konstruktioner, syntaktiska strukturer återanvänds efter att det har blivit primade ex. ditransitiva kontruktioner DO/OPP

1a – The dishonest car salesman offered the elderly lady an old Volvo

1b – The dishonest car salesman offered the old Volvo to an elderly lady

2 – The busy doctor gave… (← ditransitivt verb)

• the patient a wrong medicine
• the wrong medicine to a patient

• prime språk 1 (ex. svenska)
• target i språk (ex. engelska) – använder samma konstruktioner för ditransitiva verb

priming: aktiveringar syntaktiska konstruktioner från perception till produktion – man tenderar att använda de konstruktioner man hört.

Svårare att testa än språkförståelse processen. Färre testmetoder;

• observera och analysera spontaltal (tidskrävande)
• fyll-i uppgifter Priming
• bildbeskrivningar Priming
• dialoger med försöksledare Priming
• felsägningar – säger mkt om produktionsmaterials planering
• talstörningar – tvekan, paus, omtag, avbrutna yttranden
• stört tal – afasi, demensskador / Alzheimers

Testmetoder är ofta indirekta och svåra att kontrollera. Bildbeskrivningar och felsägningar dominerar (metoder: EEG/ERP,fMRI,PET,MEG)

Barns språkproduktion börjar med stavelsejoller kring 6-7 mån. CV-kedjor som inte är modersmålsrelaterade, senare kommer modersmålets intonation att prägla jollret. Melodi först, ljud sedan. Barnets första ord bär jollerdrag, barnets förståelse av omvärlden reflekteras inte i språket. Produktionen ligger lite efter perceptionen. När ordförrådet växer så måste barnets produktionssystem bli mer precist för att hålla de artikulatoriska mönstrena isär → motorisk kontroll över det fonologiska systemet utvecklas. Viktigt att inlagringen blir precis, ex. otiter kan påverka foneminlagringen.

1. idé - icke- språklig
2. PROCESSER - språkliga-
3. ”Italien vann” - språk

Talare är omedvetna om sina produktionsprocesser. Är processer selektionsprocesser? Kan man anta en språklig struktur kring ett nyckelord i idén?

språkproduktionen löper stegvis, olika produktionskomponenter kan vara aktiva samtidigt → felsägningartyder på detta, att man redan ”ligger före” i produktionen.

som inneåller flera steg:

former och sätt

väljer ord, fraser, konstruerar konstituenter – ordnar dessa och signalerar t motorsystemet ang talapparatens rörelser

→ genererar Output

✔ VAD man har tänkt att säga, yttrandeform

överföring i form av lexikala element, vad ska yttrandet innehålla

✔ HUR man säger det, attitydsform

användning av språk på ett sätt som lämpar sig i den konxtext talare och lyssnare befinner sig i (common ground) och med de kommunikationsmål de har.

Vilka attityder man har om det som ska sägas, och hur man säger det. Hur jag levererar samma information beror på vem jag levererar den till och min inställning till det jag vill säga – kan även anta neutral attityd. Attityder tar med sig sin grammatik och sina former

Makroplanering VAD, HUR (för att kunna välja ord),FOKUS

• konceptuell planering
• ex. match, resultat, neutral attityd

Mikroplanering

• grammatisk kodning av koncepten
• ex. verb: ”VINNA”  x över y
• argumentstruktur

ytstruktur

• Italien vinna över + pret Frankrike

morfologisk kodning

• bilda fonologiska fraser

fonologisk kodning

• exakt kodning av ljud

artikulator

• språket (grammatiken)
• talaren (val av former utifrån attityder)

koncept aktiverar ord i det mentala lexikonet

• ex. fotboll, match, vinna, final, länder

lexikonet ger: de tematiska rollerna verbets lemma-struktur – vilka former verbet ska ha; VINNA (vinner, vann, vunnit)VINNA ÖVER

som kan ha information om

• avledningar → vinnare, vinst, vinning
• stående uttryck → ”lätt vunnet”
• ett ord aktiverar ett annat

besegra, krossa, slå

vinna – hinna – rinna

ett sätt att förklara afatikers tal enl. Ahlsén

• vinna – vinst- lott
• vinna – rinna- vatten

• ineffektiv aktivering hos afatiker
• felsägningar hos normala talare

planering pågår på flera nivåer samtidigt. När syntaxen startar blir de aktiverade enheterna tillängliga lika snabbt och starkt och kan då påverka satsens ytstruktur

• ex. ”Frankrike, Italien vann över dem”

felsägning redan planerat

Ord, fraser från lexikon anpassas till satsstrukturen ex. vann/över → vanöver Fonologiska fraser måste göras om och anpassas till produktionen. Ord fonologiska strukturer finns i lexikonet med deras stavelsestrukturer är ofta kontextberoende.

• fonologiska fraser bildas som passar kontexten, lexikon ger oss ordens fonologiska struktur med kontexten bidrar med olika fonologiska fraser
• intonations fraser bildas. Satsens/frasers melodi består av en eller flera fonologiska fraser. Tonhöjden uttrycker känslomässiga relationer – planerat eller automatiskt.

den morfofonologiska strukturen blir fonetiska koder, färdiga att uttalas

den motoriska produktionen av den fonetiskt kodade strukturen

både det semantisk-syntaktiska systemet och det fonologiskt-fonetiska systemet övervakas. antagande: samma system tar hand om övervakningen

produktionsmodeller som Levelts ska kunna förklara processen så att teorin stöder produktionsdata som kommer från felsägningar hos normala talare och från stört tal hos både normala och språkskadade. * var uppstår felet och varför?

• att de som är språkskadade hade ett normalt system innan skadan uppkom
• skadorna är systematiska