Observationsmetodik
Ofta olika hur data ser ut och hur man samlar in den
- Psykologisk forskning ↔ Antropologisk forskning
- Kliniskt arbete ↔ Forskning
1. Varför beteendeobservation?
Positivt
- Direkt mätmetod – motverkar t.ex. social önskvärdhet och ”skillnad på vad man säger och gör”
- Kan göras i den naturliga miljön
- Icke-verbal metod
Negativt
- Tidskrävande
- Observatörseffekter (t.ex observer influende och observer bias)
Observer influence
Tendensen att deltagarnas uppträdande påverkas av närvaron av en observatör
Observer bias (jfr confirmation bias)
Tendensen att observatören känner till hypotesen och därför ser och registrerar det som förväntas snarare än det som deltagarna gör
2. Typer av beteendeobservationer
Skiljer sig vad gäller:
- Kontext: laboratorium – naturlig miljö
- Hur “formellt” data samlas in: fria anteckningar – kodningsscheman
- Observatörens roll: deltagande - icke deltagande
Naturalistisk observation
(tex. Etologi)
Definition: Observation av beteende i sin naturliga miljö
+ Representativt för människors vanliga liv och miljöer - Situationen kan ej kontrolleras
Hantera naturalistisk observations roll:
- Ge tid till att personerna vänjer sig vid en.
- Inte interagera.
- Inte utmärka sig - inte heller genom att vara för passiv.
- Kan undersöka hur beteenden stabiliserar sig över tid
Deltagande observation
(tex. Antropologi)
Definition: Observatören ingår som en del i den grupp som observeras
”Participant as observer"
Möjliggör intervjuer, lättare få fram kritik, annars kan gruppens normer göra att enskildas åsikter inte kommer fram
"Complete participant”
De andra vet inte att jag är observatör.
+ De agerar inte annorlunda - OETISKT!
Båda:
+ Omfattande och djupa beskrivningar - Subjektivt (inifrån och vad väljer?) - men delvis meningen... - Brist på generaliseringsmöjligheter
Strukturerad observation
(tex. Strange situation)
Definition: Standardiserad laboratorieobservation
+ Kontroll över situationen + Tillåter observation av ovanliga beteenden - Artificiell situation
Exempel: Ainswort: beteenden som låg till grund för Strange Situations
- Differential crying
- Differential smiling
- Differential vocalization
- osv…
Naturalistisk observation:
- Låg kontroll vad gäller miljön
- Formell eller informell datainsamling
- Observatör ej deltagande
Deltagande observation:
- Låg kontroll vad gäller miljön
- Informell datainsamling
- Deltagande observatör
Strukturerad observation:
- Hög kontroll vad gäller miljön
- Formell datainsamling
- Observatör ej deltagande
Val av observationstyp- beror på syfte och frågeställning
Exempelvis:
- Djup och bred kunskap om få eller ytligare kunskap om många?
- Kvantifiering eller “berättelse”?
- Fokuserad bild eller komplexare helhetsbild?
- Nära naturliga miljön eller kontroll över situationen?
- Hur väl vill man kunna klargöra samband?
- Inifrånperspektiv eller utifrånperspektiv/subjektiv eller objektiv förståelse?
- Skapa eller pröva hypoteser?
Naturalistisk (med kodningsschema) och strukturerad observation
Tillvägagångssätt .
Frågeställning - vilket fenomen vill man studera?
Vad ska observeras för att komma åt fenomenet?
- Vilka beteenden?
- Hur många beteenden?
- Hur specifikt?
- I vilken kontext?
Hur registrera beteendena?
- I vilken form? (mätenheter) (frekvens, duration, mönster, Intensitet)
- Vilken kodningsprocedur? (event coding, time sampling, interaktionsanalys, intensitetsskala)
Sammanställning och analys av data
3. Observera vad?
Frågeställning -> Målbeteende
Tex. “Vilka omedvetna krafter styr människan? “Hur bra springer en mus genom en labyrint efter att ha tränats 20 gånger”
Ett eller flera beteenden?
Beteendedimensioner
a)duration b) frekvens c) mönster d) intensitet
Beteendedefinitioners generalitetsnivå
Specifika vs generella beteendedefinitioner
4. Kodningsprocedurer
Specimen record: Koda beteende som uppträder undergiven tidsperiod.
Event coding: Koda förekomsten av utvalt beteende under en given tidsperiod.
Time sampling: Koda beteende i korta intervaller
Interaktionsanalys: Sekventiell interaktion mellan två eller fler individer
Intensitetsskalor (ratings)
Event coding
checklist:
| event: | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
| IIII | II | II | IIII | II |
sekvenskodning:
event: 2, 3, 1, 4, 2, 5, 1, 2, 4, 1, 4, 4, 2, 5
sekvenskodning på tidsskala:
| tid: | 0 | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 | 30 |
| event: | 2 | 31 | 4 | 25 | 124 | 14 | 425 |
Time sampling
| Intervall | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kategori | x | ||||
| x | x | ||||
| x | x | ||||
| x | |||||
Interaktionsanalys
| Mammans respons | ||||
|---|---|---|---|---|
| Leende | Uppmärksammar | Ingnorerar | ||
| Ler | 7,10,11,21 | 3 2,23 | 9,24,28,29,30 | |
| Barnets beteende: | Leker | 4,5,12,20 | 14,15 | 6,8,25,26,27 |
| Gråter | 13 | 2,18,19 | 1,6,17 | |
Intensitetsskala
| Intervall | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | 3 | 2 | 1 | 3 | |
| Kategori | 4 | 2 | 4 | 4 | 4 |
| 3 | 5 | 3 | 4 | 1 | |
| 5 | 2 | 3 | 4 | 3 | |
Tillvägagångssätt 2
- Frågeställning - vilket fenomen vill man studera?
- Vad ska observeras för att komma åt fenomenet?
- Vilka beteenden? → BETEENDEKATALOG
- Hur många beteenden?
- Hur specifikt?
- I vilken kontext?
- Hur registrera beteendena?
- I vilken form? (mätenheter) → REGISTRERINGSENHETER
- (frekvens, duration, mönster, Intensitet)
- Vilken kodningsprocedur? → REGISTRERINGSPROCEDUR
- (event coding, time sampling, interaktionsanalys, intensitetsskala)
BETEENDEKATALOG + REGISTRERINGSENHETER + REGISTRERINGSPROCEDUR = KODNINGSSCHEMA
Sammanställning och analys av data
5. Exempel på observationsstudie:
Social kompetens på förskola
