Ordinlärning

Ordinlärning

Processer i ordinlärning

Lära sig koncepten som ett ord uttrycker
Extrahera fonologiska mönster i talsignalen
Kombinera fonologiska mönster med ett visst koncept

∫ Dåligt ordförråd kan avspegla problem med någon/flera av dessa processer.

Det verkar som om de konceptuella svårigheterna man ser hos barn med SLI är en konsekvens av deras nedsatta språkförmåga snarare än en indikation på basal konceptbildning. De har en utvecklas kapacitet för symboliskt tänkande.

∫ Barns bristande ordinlärning beror inte på onormal konceptuell utveckling eller avsaknad av symboliska representationer.

När vi lär oss ett nytt ord skapar vi en varaktig representation som binder en fonologisk representation till ett semantiskt innehåll.

∫ Barn med dåligt ordförråd kan ha specifika svårigheter med att etablera varaktiga fonologiska representationer.

Bottom-up-teorier

Ordtillägning beror på förmågan att sätta upp långvariga fonologiska representationer i lexikonet och denna process hämmas av svag fonologisk perception och dåligt fonologiskt korttidsminne.

Fonologiska förmågor och skapandet av långvariga representationer

Segmentering

Det verkar inte som om svårigheter med att extrahera okända ord från ett talflöde utgör en avgörande faktor i SLI-barns begränsade ordflöde.

Underspecificering av fonologiska representationer i lexikonet

Barn tenderar att lära sig ord som fonologiskt liknar ord i deras expressiva lexikon (när de presenteras för ett antal nya ord).

∫ Detta är av betydelse för SLI-barn eftersom många av dessa har begränsad fonologi; underspecificering av fonologiska representationer i lexikonet leder till svårigheter med att producera fonemiska kontraster och hämmar alltså förmågan till ordinlärning.

Kritisk skillnad mellan förståelse och produktion

Förståelse kan fortgå på en icke-komplett fonologisk representation. Partiell fonologisk representation är tillräcklig vid multiple choice, men inte tillräckligt för fullgod produktion.

Fonologiskt korttidsminne

Är det så att barn med SLI har svårt att minnas nya ord p g a att de fortfarande bearbetar signalen på stavelsenivå och inte känner igen signalen som uppbyggd av flera delar varför inkodningen blir ineffektiv. Om så reflekterar den dåliga representationsförmågan hos barn med SLI bristande fonologisk analysförmåga snarare en störning i primärt minne.

∫ Minnet är beroende av initial inkodning.

Imitationens roll i ordinlärningen

Barn under 2 år, vilkas tal innehåller en hög andel imiterade yttranden har högre expressivt vokabulär än andra barn. Artikulatorisk information kan underlätta etablerandet av en fonologisk representation, och man skulle kunna förvänta sig att barn som inte har tillgång denna extra källa av information har ett sämre ordförråd. Men!!

∫ Imitationens roll kan ändå ses som kompletterande till andra ordinlärningsmekanismer snarare än att spela en essentiell roll.

Top-down-teorier

Hur ordkunskap påverkar perception och minne för fonologiska mönster (strings). Både semantisk och syntaktisk information används i ordinlärning. Ju större ordförråd barnet redan har desto lättare blir det att lära sig ett nytt ord.

Bottom-up modell:

En fonologisk sekvens segmenteras i uppdelade stavelseenheter, beibehålls i minnet och formar till sist en långvarig representation i lexikonet. Problem med ordtillägning kan bero på problem med inkodning eller att minnas fonologiska mönster.

Top-down

Innebär att påverkan kan ske från motsatta hållet; att ordnivån påverkar minnet av fonologiskt material. Ju fler ord ett barn kan desto lättare blir det att repetera och minnas nya ord.

En alldeles för extrem slutsats av top-down-teorier är att en positiv korrelation mellan fonologiskt KTM och ordutveckling enbart beror på top-down-influenser (jag antar att de menar här barn med SLI och barn normalutvecklade barn skiljer sig åt för lite för att kunna påverka) och att den inneboende variabiliteten i barns minneskapacitet inte spelar någon roll för de individuella variationerna i ordförråd.

∫ Men! Hos yngre barn förutsäger tidiga mått på fonologiskt KTM ordförrådets tillväxt, medan det spelar mindre roll hos de äldre barnen.

Utvärdering av defekt fonologiskt KTM

En auditiv nedsättning i inkodningshastighet påverkar utvecklingen av fonologisk klassifikation, vilket leder till att barn använder sig av omogna strategier för att koda in tal och därmed har ineffektiv organisation av fonologiska representationer i lexikonet. Minnesnedsättningen är då sekundär till den onormala inkodningen. Men man kan inte bortse ifrån att:

Inkodning kan försämras om barnet litar enbart till perceptuell information, utan information om artikulation.
Det kan också förekomma primär minnesnedsättning med begränsad kapacitet och/eller snabbare bortfall av information, även om inkodningen är normal.

∫ Fonologiskt minne verkar vara av betydelse inte bara för ordförråd utan även för grammatisk morfologi och syntax!

Det råder inget tvivel om att top-down-funktioner är verksamma i ordinlärning, men är det tillräckligt för att förklara begränsningar i ordförråd hos barn med SLI? Det finns vissa bevis för att de fonologiska representationerna i lexikonet kan vara underspecificerade. Detta är svårt att förklara m h a top-down-teorier; inadekvat användning av dessa funktioner skulle leda till bristande ordtillägning men inte påverka den fonologiska inkodningen.

Från fonologi till betydelse

Hur lär sig barn matcha ett fonologiskt mönster till ett koncept?

Barn uppmärksammar kontexten där ordet uttalas. Barnet har en stark tendens att följa andra människors bilck; att lokalisera uppmärksamheten. Detta är effektivt för konkreta substantiv men fungerar det med andra ord – t ex verb?

∫ En ledtråd till betydelse är den syntaktiska kontexten. Barn lär sig tidigt att kategorisera ord i grupper m h a morfologiska markörer. Syntaktisk relation mellan ett okänt ord och andra meningsdelar kan också ge ledtrådar för förståelse.

Syntaktisk bootstrapping. Att använda sig av syntaktisk kontext för att härleda betydelse.
Semantisk bootstrapping. Att använda sig av icke-lingvistisk kontextuell information om de semantiska rollerna hos de entiteter som påverkar eller påverkas av händelser för att härleda ordbetydelse. Medvetenhet om de semantiska roller som deltagarna i en händelse har leder till att man kan härleda t ex ett verbs betydelse.

Använder barn med SLI syntaktisk och semantisk bootstrapping på rätt sätt när de drar slutsatser om ords betydelse?

Studier tyder på att barn med SLI kan skapa en representation av verbets argumentstruktur (förhållandet mellan delarna) på basis av kontextuell information (semantisk bootstrapping?). Däremot verkar de ha svårt för att härleda betydelserelationer från grammatisk struktur. Avsaknad av grammatisk kompetens begränsar barnets förmåga att använda sig av syntaktisk bootstrapping för att härleda ords betydelse. ∫ En primär grammatisk nedsättning kan därmed leda till svag ordinlärning.

Andra tror att brister i syntaktisk bootstrapping beror på en begränsad förmåga att hanter stora mängder av sekventiell information.

∫ Dåligt ordförråd kan bero på begränsningar i fonologisk, semantisk och grammatisk analys eller någon kombination av dessa tre nivåer.

Ordinlärning genom det skrivna ordet

Under de tidiga skolåren sker en dramatisk ökning av ordförrådet; dessutom är variationerna stora från barn till barn.

Betydels av läs- och skrivkunnighet

Böcker erbjuder större ordomfång
Det skrivna ordet framhäver ordens morfologiska likheter
Om ett barn har svårt för att lära sig läsa kommer en viktig möjlighet för ökat ordförråd gå förlorad
Läsförmågans betydelse för ordförrådet ökar med åldern. Detta är ett av problemen för barn med SLI
Det begränsade ordförrådet i förhållande till jämnåriga blir extra tydligt i de tidiga skolåren
Hastigheten på ordinlärningens framsteg är relaterad till graden av läs- och skrivförmåga.

Lexikal access

Förståelseproblem behöver inte enbart spegla ett bristande ordförråd. Man måste också vara förmögen att urskilja ett fonologiskt mönster ur den varierande talsignalen och matcha det med en representation i lexikonet.

∫ Själva segmenteringen verkar inte innebära några större problem för barn med SLI.

Cohort model of word recognition

Fonologisk information processas så snart den tas emot. Identifieringen av ordet sker från vänster till höger. Många ord kan kännas igen på basis av partiell info.

∫ Uniqueness point1 – när man fått tillräcklig fonologisk information för att otvetydigt kunna identifiera2 ett ord.

Logogen model

Varje ord har en lexikal ingång som har en viss aktivitetsnivå. När aktivitetsnivån överstiger tröskelvärdet1 känns ordet igen: identifikation2.

Ord med hög frekvens känns igen snabbare
Top-down-influenser: aktivering kan variera från stund till stund. Ord om djur aktiveras lättare vid samtal om en djurpark än en skola (eller… apaaah!)

∫ Effektiv ordigenkänning beror på organisationen av lexikonet enligt fonologiska principer.

Barn med SLI

Konsekvenser m de har en omogen stil av fonologisk bearbetning (global stavelseanalys):

Ej tillräcklig info för produktion
Ordigenkänning försvåras med ordförrådets tillväxt
Nyordsinlärning fördröjs/störs
Den lexikal accessen blir långsam och ineffektiv.

Om långsam inlärning enbart skulle bero på svårigheter med att använda sig av syntaktisk bootstrapping skulle barnet när ordet väl är tillägnat ha normalt organiserade lexikala ingångar.

Barns svårigheter med att plocka fram ord kan också påverkas av att många av dessa barn har svårt för att koncentrera sig på uppgiften.

Relaterade artiklar

Författarens länk: Författaren har valt att inte ha någon länk

Till början av sidan

ordinlaerning.txt · Senast uppdaterad: 2007/03/20 01:12 by ricker