Redogör för talprocessen, dvs hur en idé omvandlas till tal/artikulation.
Vägen från tanke till tal kan förklaras med hjälp av en talproduktionsmodell. Caruso och Strand använder en modell som baseras på flera andra modeller. Denna ”sammanfattande” modell visar de olika neurologiska processerna i talakten i olika nivåer som alla är sammanlänkade. Dessa nivåer har inga tydliga gränser, utan ska mer ses som överlappande sekvenser.
Talakten böjar med en idé som ligger på kognitiv nivå. Talaren har en idé om vad han eller hon vill förmedla. Denna idé måste kläs i ord för att kunna förmedlas och detta sker på den lingvistiska nivån.
Nästa nivå som kopplas på är den motoriska nivån och den har flera underkategorier, sensorimotorisk planering, programmering och utförande.
Sensorimotorisk planering är den anhalt där talaren förbereder och anpassar sitt tal till lyssnaren och de yttre omständigheterna. Såväl artikulationssätt som artikulationsställe samt mängden luft, dvs. hur mycket kraft som ska användas planeras här. Talaren sätter upp ett ”akustiskt mål” och detta mål är att producera tal som lyssnaren kan förstå.
Sensorimotorisk programmering har fyra undergrupper: Force function styr och justerar muskelaktiviteten till en lämplig nivå för talakten. Timing relations styr programmeringen i tid för alla stukturer som ska samarbeta under talproduktionen. Interstructure/component relations sköter positionering och timing i relationen mellan de olika involverade strukturerna. Status of the position dynamics övervakar initierandet och det fortsatta genomförandet av rörelserna. På denna programmeringsnivå justeras talet före produktionen.
Sensorimotoriskt utförande är realiseringen av det planerade och programmerade talet, alltså det som lyssnaren uppfattar som själva talproduktionen. I denna del av processen finns möjlighet att göra on-line justeringar. Det innebär alltså att justeringar och anpassningar kan göras under pågående produktion. På denna nivå är feedback nödvändig. Talaren kan till exempel korrigera felsägningar, ändra satsstruktur och förändra taltempo eller röstläge för att nå sitt akustiska mål.
Denna modell av talproduktion visar på att talakten är en flexibel, viljemässig handling. Flexibiliteten är genomgående, justeringar kan förekomma på samtliga nivåer.
Relaterade sidor
Författare: Linda Norrby ©
författarens länk Krumelur
