Ahrnes organisationsbegrepp

Hemtenta Sociologi

Presentera Ahrnes organisationsbegrepp och beskriv huvuddragen i de fyra typer av organisation han diskuterar. Tillämpa de fyra grunderna för en organisation i en diskussion där du beskriver en arbetsplats du arbetat på.

De fyra organisationstyper som Ahrne tar upp är stat, företag, ideella organisationer samt familj & släkt. Dessa organisationstyper skiljer sig åt på flera sätt bl.a på vilken nivå man återfinner organisationen. Jag hade nu tänkt gå igenom dem en och en.

Staten är en konstruktion baserad på ett tänkt historisk och kulturellt arv och hålls delvis samman just av denna nationalism. Staten återfinns på makronivå och kopplas generellt sätt till ett begränsat geografiska område över vilket den styr. Inåt reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess innevånare och organisationer inom staten. Staten är formellt suverän i förhållande till andra stater och hävdar sina intressen gentemot dessa eller andra aktörer/organisationer. Dessa interaktioner utåt regleras på samma sätt som interaktionerna med organisationer inom staten av bl.a. lagar, förordningar, regler, normer och avtal mm. De flesta stater består i sin tur av mindre delvis självstyrande delar, ex. Kommuner, och flertalet stater har också gått ihop i större organisationer, ex. EU.

Företag är en organisation vars främsta syfte är att samordnar arbetskraft, realkapital, teknik, information, kunskap osv. för att producera varor och tjänster. Det finns olika former av företag och dessa olika former regleras främst av staten; Enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomisk förening samt kooperativ är några av dessa. Staten reglerar också företagets skyldigheter respektive rättigheter i interaktionen med andra organisationer eller enskilda individer. Företaget består av ägare och anställda även om dessa i vissa fall sammanfaller. Företaget som enhet fattar en rad ekonomiska beslut och de vinster eller förluster tillfaller respektive drabbar företaget och dess ägare. Företag kan beroende på storlek återfinnas både på meso, makro eller på en global nivå.

Ideella organisationer är sammanslutning som har till uppgift att främja sina medlemmars gemensamma ideella stävanden och inte primärt arbeta för deras ekonomiska intressen. Områden där ideella organisationer kan arbeta kan vara kultur, politik, miljövård, religion, idrott samt nykterhetsrörelserna. Denna organisationsform återfinns från meso- till globalnivå. Många ideella organisationer driver också en ekonomisk verksamhet varför gränsen i vissa fall kan vara svår att dra gentemot företag.

Familjen är i de flesta kulturer basen för samhällets organisation. Grunden inom familjen är en kombination av äktenskap och blodsband mellan medlemmarna. Familjen som enhet är ofta den organisation inom vilken individens fysiska behov, mat, sömn, närhet mm. tillgodoses. Staten ålägger också familjen en mängd regleringar såsom försörjningsplikt, förbud mot incest, regler för hur arv ska fördelas samt regler för sambeskattning inom familjen. Familjen kan variera i storlek från rena kärnfamiljer till storfamiljer och återfinns på mikronivå. Familjen som enhet är en av de äldsta organisationsformerna enligt modern antropologi.

Den organisation jag har valt att beskriva heter Gene Fornby och är en turistanläggning ungefär en mil söder om Örnsköldsvik. Gene Fornby är ett försök att rekonstruera den fornlämning av en järnåldersgård som återfunnits i kommunen och anläggningen har till syfte att dels visa upp just denna specifika lämning samt ”levandegöra” järnåldern såsom den tedde sig i mellannorrland under 500-talet. Gene Fornby drivs som en stiftelse i samarbete med kommunen, Umeå Universitet och Landstinget. Verksamheten består av att erbjuda besökare guidade turer samt driva en ”prova på” verksamhet. Besökarna varierar men är mestadels bokade grupper bestående av skolklasser, företagsgrupper och pensionärsgrupper under vintrarna, samt under sommarsäsongen då anläggningen dagligen är öppen för allmänheten; barnfamiljer och mestadels tyska turister.

Jag ska nu försöka tillämpa Ahrnes fyra grunder för en organisation samt utifrån dessa resonera kring anläggningen. Det första jag kan konstatera är att organisationstypen är svår att placera. Anläggningen drivs som ett företag och styrs av en fristående stiftelse men är inte vinstdrivande i den bemärkelsen att den ska generera någon vinst till några ägare. Tvärtom ”lever” den till största delen på bidrag från EU, landstinget och kommunen. De anställda får lön direkt från kommunen och pga. en omfattande omorganisation har anläggningen gått allt mer över i kommunens regi.

Tillhörigheten till organisationen är formellt reglerad. Själva anläggningen innesluts av ett högt stängsel och för att få tillträde och arbeta krävs en formell anställning. Faktorer såsom kön och ålder styr inte detta tillträde och formellt så kan vem som helst söka och få anställning. Informellt krävs det däremot både socialt och kulturellt kapital i form av kontakter och förvärvad kunskap. Detta tänkte jag fortsätta diskutera i fråga tre så därför lämnar jag detta ämne för tillfället. Man kan även resonera kring besökarnas tillträde till organisationen/anläggningen. Under sommarsäsongen sker det i form av en enkel entréavgift och under resterande delen av året via en gruppbokning som faktureras i efterskott. Förutom det formellt reglerade tillträdet så har organisationen/anläggningen även här ett informellt reglerat tillträde som bestäms av de anställda själva. Exempelvis tillåts forntidsföreningen Grote Angur, där några av de anställda är medlemmar, kostnadsfritt anordna ”gästabud” i anläggningens järnålderslånghus utan formellt tillstånd samt dessa medlemmar har delvis företräde vid en eventuell anställning.

Som anställd och delvis även som besökare får man tillgång till de resurser som anläggningen förfogar över. Kunskap och upplevelser förmedlas till besökarna; det ges guidade turer och de får smida och baka bröd. Som anställd inom organisationen får man även ett visst mått av informellt inflytande även om det formellt sett är anläggningens chefer samt stiftelsen som planerar respektive sätter upp långsiktiga mål för organisationen. Detta hade jag tänk att återkomma till under punkten regler. Organisationen har även en stor social funktion, dels för besökarna (om man räknar i dem) men även för de anställda. Även om denna funktion inte ingår i den vision som den styrande stiftelsen har satt upp så ingår det i anläggningschefernas målsättning. Detta kan ses både i deras tillsättning av anställda samt i de personalfester som anordnas.

Organisationen har en strikt hierarkisk ordning där respektive skikt avskiljs från varandra med nästintill vattentäta skott. Organisationen startades och finansieras till största delen av kommunen, landstinget och Umeå universitet. Dessa aktörer finns representerade i den stiftelse som formellt sätter upp långsiktiga mål och bestämmer ramar för budgeten inom organisationen. Själva anläggningen och verksamheten styrs av två anläggningschefer och anläggningen har förutom dessa ytterligare två fast anställda samt på sommaren ungefär femton deltidsanställda.

Hur fungerar nu detta i praktiken? Mitt spontana svar blir; inte alls. Kommunikationen mellan respektive lager är ytterst bristfällig och eftersom det dessutom inte går att avancera inom organisationen har det skapats en kultur där respektive skikt försöker frigöra så mycket handlingsutrymme för sig själva som möjligt. Resursfördelningen regleras således mestadels informellt inom respektive lager.

De explicita regler såsom arbetstider, aktiviteter som besökarna bör ha möjlighet att göra; exempelvis baka bröd, smida och gå på guidning varannan timme, bestäms av anläggningens chefer utifrån de lösa ramar som stiftelsen angett samt vad de bedömer besökarna vill ha. Ytterligare en ”aktör” har blandat sig i hierarkin och det är projekt (och pengar) från EU som gjort att anläggningscheferna till viss del fått ytterligare resurser som ej regleras av stiftelsen eller kommunen.

Som fast eller tillfälligt sommaranställd har man relativt stort utrymme att själv reglera sitt eget och de andra anställdas verksamhet tillsammans inom de få explicita ramar som satts upp samt de mera implicita normer som växt fram genom åren. Dels lärs de nyanställda till stor del upp av dem som arbetat där tidigare och dels så medför de i sin tur egen kunskap som sätter prägel på arbetet.

   Organisationens uppbyggnad

   Kommun, Landsting, Universitet
       ↓
   Stiftelsen Gene Fornby
       ↓
   Anläggningschefer 	      ←      EU-projekt	
       ↓
   Fast och tillfälligt anställda

Organisationen har som uttalat mål att förmedla kunskap om och en känsla av järnåldern till boende och besökare i regionen. Detta kan man kanske säga vara en form av uttalad kontroll. Missköter man sig så blir man av med jobbet eller också, kanske ännu hårdare, om man inte platsar in i gemenskapen i organisationen så blir man inte som tillfälligt sommaranställd vidareanställd nästa säsong.

• Ahrnes organisationsbegrepp
• Tvång Frihet Frivillighet
• Beskriv utifrån Bourdieus begrepp något socialt fält
• Kön, klass, etnicitet, sexuell orientering, funktionshinder