Sociologi

En person som anser att

1. kvinnor är underordnade männen
2. detta förhållande bör förändras

Kritik mot definitionen: ”tom” definition; Den säger inte på vilket sätt kvinnorna är underordnade mannen.

• hög procent kvinnor inom regering/riksdag MEN få tunga utskott/departement osv.
• arbetsmarknaden är kraftigt segregerad

• kvinnor förvärvsarbetar i allt högre grad
• männen inte i samma grad hemmaarbetande
• obetalt kvinnoarbete, utan samma status och ATP

• nedvärdering av kvinnors arbete och erfarenheter
• objektifiering av kvinnan. Kropp och utseende allt.

• bemötande av dessa övergrepp i rättssystem och samhälle

Samtliga sfärer visar på en systematisering av kvinnors underordning (alla teorier inom feminismen överens om detta).

Hur ska vi förstå detta? Finns fyra olika huvudinriktningar som förklarar detta;

• Kvinnan som fullvärdig individ och medborgare
• Ville ge plats till kvinnan i det offentliga rummet

• män och kvinnor i grunden lika som kännetecknas av förnuftskapacitet
• androgynt människoideal, dvs ingen manlig eller kvinnlig natur  mänsklig natur

• uppfostran
• utbildning
• påverka attityder

• Effektiv till en viss gräns i praktiken men svag i teorin. Underordningen består fortfarande och varför har liberalfeminismen inget svar på.
• saknar en teori om vad kvinnoförtryckets djupare mekanism består av
• bortser från klasstillhörighetens betydelse. Kvinnor långt från en homogen grupp.
• bortser från sexualitetens betydelse för maktförhållandet mellan könen.

• utgår från en marxistisk historie- och människosyn. KLASS det centrala
• ekonomi och arbete bestämmer maktförhållanden mellan människor. Detta betyder att den socialistiska feminismen fokuserar på kvinnors plats i produktionen.
• modern socialistisk feminism analyserar därför ofta kvinnors arbete.

KLASS går före KÖN.

• kvinnor är förtryckta i kraft av sitt kön och kvinnoförtrycket är den mest utbredda och grundläggande formen av förtryck.
• den privata sfären central. Mäns kontroll över kvinnor i familjen, sexuellt förtryck inom och utom familjen, kvinnomisshandel.

• ett samhälleligt system som bygger på mäns dominans över kvinnor
• ett maktförhållande som genomsyrar alla aspekter av samhället.
• uppfattas som naturligt och därmed osynligt. Problematiseras inte.

• grundläggande konflikt mellan könen
• tillvarata och lyfta fram de positiva aspekterna av att vara kvinna
• essentialistisk uppfattning (biologisk) om könens natur.

• den essentialistiska uppfattning om kön
• synen på män. Många män är inte alls överordnade män
• ahistorisk: tar inte hänsyn till historiska variationer
• etnocentrisk: tar inte hänsyn till andra kulturer än sin egen.
• betoningen på alla kvinnors gemensamma villkor utgår i själva verket från vita, västerländska medelklasskvinnors situation.
• klass och etnicitet betonas inte. Arbetarklass, tredje världens kvinnor har kanske andra villkor och andra former av förtryck.

• våra inre liv, liksom våra kroppar och vårt beteende, formas av samhällsstrukturen. Kön är en social konstruktion.
• ej ahistorisk eller etnografisk
• en kvinna definieras genom de historiska sociala relationerna hon ingår i.
• varken lika eller olika

• Begreppet patriarkat har i stor utsträckning ersatts med genussystem= har införts för att beskriva den konstruktivistiska uppfattningen av kön.

1. Genus har en relationell kategori  kvinnlighet förstås i relation till manlighet. Kvinnor är det män inte är och vice versa.
2. Genusdualism. Vårt dualistiska tänkande är intimt sammanvävt med idéer om genus i den västerländska kulturen.

Mannen är norm, kvinnan det avvikande. Detta är en kritik av hela den västerländska tanketraditionen.

• arbetsdelning mellan könen underbygger genuskonstruktionernas dualism.
• denna arbetsdelning är inte biologiskt betingad utan social (kulturell).

• isärhållningens princip: ex. arbetsdelning
• manliga normens primat: (företräde)

De båda könen hålls isär genom skilda aktivitetssfärer och genom att de tillskrivs skilda egenskaper.

Genusordningen genomsyrar hela samhället, men på olika sätt och med olika styrka. Saker och ting kan vara mer eller mindre genusbestämda.

• Styrka; den vikt som läggs vid genus.
• Räckvidd; rör de områden som påverkas av genusdelning

1. skogspromenad - könsneutralt
2. boxning - manligt
3. stickning - kvinnligt

• Hierarki; Graden av ojämlikhet mellan genuskategorier. Ex. löneskillnader

En utmaning för den feministiska teorin

• attack mot traditionell vetenskaplig tro på förnuft, objektivitet och sanning.
• världen förstås utifrån språkliga begrepp och erfarenheter.
• språket centralt. Inte bara en uppfattning om världen utan också vår egen identitet, hur vi uppfattar oss själva.
• diskursbegreppet centralt. De sätt att tala, det språkliga sammanhanget osv.
• diskursanalys och dekonstruktion av begrepp centralt för postmodernism.

Finns inga objektiva sanningar (enl. postmodernismen) bara en mångfald subjektiva sanningar, hur kan då feminismen hävda att dess världsbild är sannare än den androcentriska världsbilden. De feminister som välkomnar postmodernismen har sett den som ett teoretiskt verktyg för att underminera idén om en universell kategori ”kvinna” och för att erkänna mångfald och skillnad mellan kvinnor, bla när det gäller klass, etnicitet och sexuell identitet.

Författare: Anja Säker ©

författarens länk 2tanters blogg

• Klassisk sociologisk teori
• Strukturfunktionalism
• Interaktionsteorier
• Feminism