Sociologi

1. Det finns en mängd olika tolkningar av de klassiker som vi går igenom.
2. Teorier på macronivå. Fokus på modernt industrisamhälle.
3. Omfattande produktion hos alla 3. Fruktbara idéer som används idag.

mycket omfattande teori. 3 olika dimensioner;

1. Samhället: dess grundläggande beståndsdelar och relationen dem emellan
2. Förändringens problem och orsaker: vad förändras och varför?
3. Historien: Ett försök att skapa ordning i historiens mångfald.

• 1+2= Samhällsteori
• 3= Historieteori

Inom Samhällsteorin finns en mängd olika delteorier; alienationsteori, klassteori, mfl.

Vi kan föreställa oss den färdiga produkten tack vare förnuftet.

Marx är materialist men anser att ”ren” materialism är vulgär. Människan kan påverka sin situation även om det kan vara svårt.

Central utgångspunkt  Produktionen (arbetsprocessen) inkl. konsumtion, distribution och utbyte.

• Arbetskraft – vem?
• Arbetsföremål – Det som bearbetas, råvara
• Arbetsmedel – verktyg
• Arbetsprodukt – resultatet

”Arbetet har bundits, materialiserats, till sitt föremål”

Arbetskraft, arbetsföremål, arbetsmedel. De tekniska saker som människan nyttjar. Även kunskap och erfarenheter.

• Objektiv; Verktyg, råvara
• Subjektiv: Kunskap och erfarenheter

Relationen mellan människor, och mellan människor och objekt. Vem äger vad? Vem gör vad? För vem? Vem har kontroll över arbetskraften?

ex. kapitalism, feodalism. Summering av produktivkrafter och produktionsförhållanden

Hur ser förhållandet ut mellan produktivkraften och produktionsförhållandet?

Marx resonerar funktionellt: Optimal samstämmighet mellan dessa två bäst. I sin historieteori säger Marx att om den funktionella relationen mellan produktivkrafter och produktionsförhållanden så brukar det ske social revolution; Om klyftan blir för står mellan de två.

Basen är i sista hand bestämmande. Ekonomin påverkar – ”ekonomisk determinism” Man kan inte via politiska beslut påverka ekonomin till att krascha – varför såga av den gren man sitter på?

Samhällets ekonomiska bas Produktivkrafter o. Produktionsförhållanden

• Politik: stat, domstol, krigsmakt
• Ideologi: kyrka, skola, religion

En förmåga att tillfredsställa människors önskningar. Inte alla bruksvärden framställs av människan. Beror också på social kontext. Ex: ett glas vatten i Sahara vs Umeå

En vara på en marknad har ett bytesvärde. En egenskap hos ett bruksvärde som är av varukaraktär och kan bli utbytt. Inom kapitalismen → Varans pris == Mervärde == Fokus på varan ”arbetskraft” Skillnaden mellan bruksvärde och bytesvärde → vinst

• Bruksvärde på arbetskraft: arbetskraftens förmåga att skapa nytt värde
• Bytesvärde på arbetskraft: vad får arbetskraften i utbyte mot sin förmåga? LÖN.

Människan är en kreativ varelse, en rationellt tänkande individ, ligger i människans natur. Människan förnuftig. Universiell människa. Vi blir främmande för vår art → alienation Ex. Löpande-bandet: instinktivt → artfrämmande.

Det viktigaste är att Marx bestämmer klasserna utifrån deras ställning i produktionen och deras inkomstkälla, och att denna ställning medför att de har olika intressen att kämpa för.

• Klass i sig: när arbetarna organiserar sig inom det kapitalistiska systemet för att göra revolution.
• Klass för sig: när proletariatet tagit makten och blir en klass för sig, då ska klasserna avskaffas.

En förstående vetenskap om sociala handlingar. Varför utför man den sociala handlingen? Hur ska jag förstå dem? I en social handling finns en intention. Beteenden är instinktiva (utan intention

vi försöker uppnå ett konkret mål. Vad har JAG för nytta

man BÖR handla på ett visst sätt. Kaptenen bör följa skeppet i kvav. Trogen sin heder.

Känslomässiga, ex ilska, glädje.

Man gör som alltid har gjort och funderar inte så mycket över det hela.

= Idealtyper

dvs. en karikatyr eller renodlad bild av verkligheten → INTE verkligheten. En slags mall (utifrån en stor mängd empiriska data). Det som inte överensstämmer med mallen är intressant för Weber. Skillnader/Likheter.

Webers klassbegepp är flerdimensionellt i jämförelse med Marx som är lite endimensionell, vilket Marx själv erkänner. Marx skrev väldigt lite egentligen ang. klasser utan man har försökt rekonstruera hans tankegångar. Marx planerade 6 band av Kapitalet, men det kom bara 3 innan Marx dog med pennan i hand. Band 5 var tänkt att handla om klasser. Skrev en empirisk analys av Pariskommunen.

Vi blir alltmer målrationella med tiden ( i samhället). Byråkrati idealtypen för det kapitalistiska samhället på en systemnivå., men förödande för individen. Vi ska vetenskapliga bevis innan vi tror. Den allmänna sekulariseringen osv. Värderationaliteten minskar.

när medmänskligheten dör. Stor hjärna, litet hjärta. Utvecklingen sker i små, små steg och sker vid dessa tillfällen oerhört förnuftigt och rationellt. Vi kommer att hamna i den isande polarnatten ändå. Det GÅR att bryta utveckligen → Karismatiska ledare kan bidra till att förändra vårt öde. Men karisma kan inte ärvas → Utvecklingen bromsas bara upp sedan fortsätter utvecklingen.

Weber var stor inom religionssociologin. Varför kapitalism just i Västeuropa? Han pekar på religionens betydelse och då speciellt Calvinismen.

Calvinism: predestinationslära → existensiell ångest. Vägen till Gud går via asketism, och via idogt arbete. Vinst som genereras bör återinvesteras.

En förståelsemetod. Är detta möjligt? Kan man verkligen ”krypa in under skinnet” på andra personer för att förstå?

1:e europeiske professorn i sociologi. Samtida med Weber. Påverkar moden strukturfunktionalism.

• yttre i förhållande till oss individer
• ej individuellt manipulerbart
• en tvångsmässig kraft mot individen

Ex. penningsystemet, vårt språk

Sociala fakta varierar i beständighet. Sociala fakta förklarar sociala fakta. Man kan alltså inte gå ner på individnivå. Detta är en viktig del av hans metodlära. Ex. Vägnätet vs sociala strömningar (hockeymatch).

Det har med tätheten och specialiseringen att göra.

Vi är beroende av varandra, därför får vi en (samhällelig) känsla av gemenskap = Att hålla ihop samhället.

X → Y

enligt Durkheim måste både X och Y vara sociala faktum.

Vilken funktion har Y i samhället i stort? Ex. Arbetsdelning.

Dvs. alla individerna tillsammans är mer än samhället.

• Katolicism: socialt skyddsnät på gott och på ont
• Protestantism: individuell kontakt med sin Gud

Betonar konsensus: Social sammanhållning det centrala. Inte som Weber och Marx som är konfliktteoretiker.

Samhällelig anomi: Man har slagit sönder samhällets normer och struktur.

En utveckling ska ske men med förnuft.

• Normala fenomen går att förklara
• Patologiska fenomen går att förklara MEN ska också förhindras → man blir mer politisk sociolog som ska försöka skriva program för att förhindra dessa fenomen.

• låg arbetsdelning
• Hög konformitet
• Man var inte enbart skomakare. Gården var självförsörjande.
• Konformitet i avseende på värderingar o dyl.
• Gamla bondesamhället

• Hög arbetsdelning
• Låg konformitet
• Det moderna samhället

Men hur håller då det moderna samhället ihop? Vi kompletterar varandra, vi är beroende av varandras kompetenser. Vi måste ha en form av tillit mellan människor, yrken, grupper osv.

Författare: Anja Säker ©

författarens länk Klura

• Klassisk sociologisk teori
• Strukturfunktionalism
• Interaktionsteorier
• Feminism