Kognitiv Psykologi
Hemtenta - Uppsala Universitet, psykologprogrammet
Att det finns könsskillnader i specifika kognitiva förmågor som t ex matematisk, spatial och verbal förmåga har visats i olika studier under flera decennier. Feministiska psykologer har intresserat sig för forskningsområdet, vilka är de viktigaste kritiska invändningarna enligt din uppfattning? (Magnusson fr a kap 2, samt delar av kap 10-11).
Två viktiga invändningar mot könskillnadsforskningen är de argument som innefattar begreppen ”stereotype role”, ex. då färre kvinnor läser mattekurser i skolan, samt ”stereotype threat”, dvs. olika förväntningar av lärare och föräldrar. Men eftersom jag redan redogjort för denna kritik i Alexandras andra fråga om socialpsykologi så tänkte jag istället fokusera på annan mer metodorienterad kritik.
För det första. När vi mäter en ”förmåga” och hittar en skillnad, eller likhet för den delen, vad är det egentligen vi mätt och hur har vi gjort då vi ”hittat” frågorna? Kanske det är så att vi ur vårt stora antal potentiella frågor bara väljer dem som visar på en skillnad, eller tvärtom bara väljer de som visa på en likhet, mellan två kategorier. Hur vet vi i dessa fall att vi har tagit bort ”rätt” uppgifter? Kanske behåller vi oproportionerligt många skillnadsfrågor så att de verkliga skillnaderna överdrivs eller tvärtom… Detta frågar sig Magnusson i sin bok.
Detta kan man även koppla till vilken definition man väljer av den förmåga man vill mäta. Ta exemplet med intelligens. Hur mäter man det? Här krävs en operationalisering. Om man nu vid en operationalisering finner att exempelvis män får tydligt högre resultat men vid en annan operationalisering finner detsamma men till kvinnornas fördel hur ska man då tolka resultatet. Dessutom om man slår ihop de båda undersökningarna – tyder de då på att det totalt inte fanns några skillnader eller att båda undersökningarna visade på tydliga könsskillnader. Det är alltså svårt att koppla ihop ett begrepp med en faktisk skillnad.
Ett annat viktigt argument är det med Byrålådeproblemet, dvs. att det är lättare att få undersökningar publicerade där skillnader visas. Att visa på likheter är inte lika intressanta och motbevis verkar i många fall vara ännu tråkigare…
Den sista invändningen, som jag kan anse vara den mest relevanta är att det är svårt att koppla en uppmätt skillnad till en praktisk tillämpbar princip. Bara för att vi lyckats mäta att män är bättre 3% på matematik gör de då dem till bättre ingenjörer? Antagligen inte.
(sen kan man ibland stilla undra varför en uppmätt skillnad i vissa fall skulle vara så farlig… är behöver ju inte nödvändigtvis kopplas samman med bör, men det är en annan diskurs)
