Vilka minnesfunktioner är väl bevarade respektive försämrade vid normalt åldrande?
Vid normalt åldrande så är funktioner som procedurminne, det vill säga den automatiserade kunskapen och förmågan att tillägna sig nya automatiserade processer, motoriska färdigheter, i stort opåverkad. Det verbala primärminnet som tillhör korttidsminnet påverkas inte nämnvärt vid normalt åldrande. Däremot kan man se en nedsättning i de fall då uppgiften kräver samtidig inlagring och processande av information. Det semantiska minnet, är vårt ”kunskapsminne” som innehåller fakta av olika karaktär. Mellan 55 och 65 år så ligger detta minne på sin topp börjar sedan att sakta avta. Den delen av minnet som påverkas i störst utsträckning vid åldrande är det episodiska minnet, där vi lagrar in personliga och specifika uppgifter. Försämringen av detta minne börjar tidigt men den är förhållandevis långsam. Nedsättningen yttrar sig främst i att det föreligger större problem i återgivning av upplevelser och händelser än i igenkänning. Det episodiska minnet har sin topp i 20-års åldern.
Författare: Linda Norrby ©
Författarens länk 2tanter.se
